Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
astronomiska med undantag af de, som angifva eller stå i
samband med årstidernas växlingar, och möjligen de, som angå
solfläckarna, hvilkas inflytande på väderleken dock ännu är
i hög grad omtvistad. Alla öfriga af detta slag, såsom
månskiften, månens upp- och nedstigande genom djurkretsen
(“yska i almanackan“), planeternas inbördes ställningar,
o. s. v. äro intet annat än kvarlefvor af astrologisk
vidskepelse. Hit höra Hr Falbs spådomar, som på senare
tider gjort så mycket väsen af sig. Ehuru författaren på
annat ställe gjort en utförligare kritik af desamma [1], är det
dock måhända ej ur vägen att här i korthet vidröra dem.
Falbs resonnement är i korthet följande: Enhvar vet, att
ebb och flod i hafvet alstras af månens och solens attraktion
på hafsvattnet, och att den starkaste verkan, den s. k.
“springfloden“, inträffar, då båda himlakropparna och jorden
stå så nära som möjligt i en rät linie, d. v. s. vid ny- och
fullmåne. Är månen samtidigt jorden så nära som möjligt,
och går den till på köpet då också upp eller ned genom
djurkretsen, så blir den flodbildande kraften så stor som
möjligt. Enligt Falb hafva vi då en “kritisk dag“ af
första ordningen. Det är tydligt, säger han, att ebb och flod
måste bilda sig äfven i lufthafvet och där blifva så mycket
starkare, då luften ju är så ofantligt mycket lättare än
vattnet. Det är alltså vid ny- och fullmåne, som vi hafva att
vänta de svåraste rubbningarna i luftkretsen, stormar och
oväder, under det att lugnare och vackrare väder härskar
vid första och sista kvarteren. Sitt påstående bevisar nu
Falb på det sättet, att han utförligt redogör för alla
möjliga oväder och däraf föranledda olyckor, som inträffat vid
ny- och fullmåne. Än har en ångbåt förlist på Atlanten,
än har det åskat midt i vintern i Sverige, än har en tyfon
anställt förödelse i Kina, än har det varit öfversvämning i
Ostindien eller Australien, o. s. v.
Först och främst bör nu anmärkas, att Falb aldrig
säger hvar ovädret skall inträffa! Men det kan man tryggt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
