Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
republikansk pomp och svensk militärisk ståt, under ömsesidigt
utbyte af noga reglerade helsningar, vänskapsfulla gratulationer och
oratoriska vinkar om hvardera maktens hofsamma, men oeftergifliga
kraf. Därefter anförtrodde konungen de egentliga underhandlingarna
åt en kommission, hvars ledamöter voro Piper, Wachschlager och
Hermelin.
Legaterna framhöllo, att republiken visat ovedersägliga prof på
sin vänskap och fördragstrohet genom sin vägran att deltaga i
kriget, oaktadt »allt syntes ha samman svurit sig till Sveriges olycka»,
hvaraf republiken ändå ej velat draga någon vinst. Icke förty hade
konungen under namn af vän, men med fientliga vapen besatt
Kurland och närgränsande provinser, förtryckt republikens »oskyldiga
land» med mångahanda besvär och hotade nu »med en misstänkt
och tvetydig hop», d. v. s. Sapieha och hans parti, sina gode och
trogne vänner. Likväl ville republiken ej gripa till rättmätigt
nödvärn, innan konungen blifvit i godo förmanad att lemna dess
område i fred enligt dess genom Olivatraktaten stadgade skick. Ty
»af de oskyldiga landskapen Polen och Littauen kan man ej taga
hämnd och vedergällning, emedan sådan bör sökas icke af konungen
i Polen, utan af kurfursten i Saxen». Det är sannt, att konung
August emot republikens vilja och författning börjat kriget, men någon
fråga om detronisation och nytt konungaval kan ej därför uppstå,
emedan konung endast kan väljas, när tronen är ledig; »då sker
sådant med allmän sorg, det är en bedröflig tid, då man liksom i
säck och aska måste göra bot och bättring». Skulle nytt val
företagas under den nuvarande konungens lifstid, då vore det, »som
om ville vi med desperata medel och utvägar skydda vår frihet».
Yrkade ändå konungen af Sverige på något skadestånd, då erbjöde
sig de polska ständerna till »mediation» emellan de båda
majestäterna, men först sedan de svenska trupperna, och det ofördröjligen,
blifvit förda ur kronan Polens och storfurstendömet Littauens
områden och provinser efter full ersättning för all den skada, som de
där åstadkommit, äfvensom det eröfrade saxiska artilleriet blifvit
återlemnadt till republiken. Ty detta artilleri hade konungen genom
ett vederbörligt »instrument» skänkt till republiken, dock med
villkor att få bruka det, när han ville, såsom själfva »originaldiplomet»
utvisade, som legationen till yttermera visso tagit med sig ur
riksarkivet; »alltså kan icke republiken såsom ägare af artilleriet
umgälla och mista sin egendom genom en främmandes förvållande,
hvilket bör anses såsom skedt af kurfursten af Saxen».
Dessa yrkanden, som i sin karakteristiska skärpa blifvit
formulerade af August och hans anhängare för att framkalla, om möjligt,
en krigsförklaring af Karl XII mot själfva republiken, voro ändock
ingalunda så illa menade af legationens alla medlemmar. Det
föreföll dem så naturligt, att den främmande krigsherren skulle, sedan
han blifvit öfverbevisad med så strängt juridiska argumenter, försagd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
