- Project Runeberg -  Karl XII. Omstörtningen i Östeuropa 1697-1703 /
151

(1902) [MARC] Author: Harald Hjärne - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

blifvit förjagad, en ny konung må väljas, som ej har tillfälle och
makt att göra grannarne någon skada. Så länge republiken gifver
rättskränkaren tillflykt, kan det ej förmenas konungen af Sverige
att förfölja honom äfven där, ehvar han än må finnas. De polska
ständerna torde i sin klokhet äfven inse, att deras erbjudna
medling, som i och för sig vore konungen mycket till behag, stöter på
det hindret, att August deltager i deras rådslag och utöfvar så stor
makt öfver dem. En medlare får ju ej gifva den ena parten något
större medhåll än den andra. Ständerna torde ej heller för sin del
såsom medlare vilja åtaga sig något ansvar för det skadestånd, som
konungen af Sverige måste påyrka, och August själf kan ej bjuda
någon säkerhet, enär ingen, ej ens Olivatraktatens garanter och än
mindre republiken, kan lita på hans ord och eder. Hvilket
sinnelag han för öfrigt hyser emot republiken själf, det kan skönjas
däraf, att han genom grefvinnan Königsmark och Vitzthum velat
ingå en separatfred med uteslutande af republiken och med
förringande af legationens bemyndigande att förhandla å dess vägnar,
under det att konungen af Sverige ej ville veta af någon sådan
fred, ej ens med utsikt till vinst på republikens bekostnad. Enär
August så betett sig, kan först då, när republiken verkligen
»representerar en tredje person», icke visar sig såsom ett verktyg för en
sådan konung, någon underhandling i önskadt syfte komma i fråga.
Alltså lemnar konungen af Sverige ej republikens område, innan
han själf skaffat sig satisfaktion af den, som efter så många
rättskränkningar vunnit republikens skydd. Så snart han det fått, skall
han ej blott föra sina trupper ur republikens område, utan äfven
vända dem mot det håll, där betydande förmåner för båda rikena
kunna vinnas. Och om August fördrifves, kan ej blott vänskapen
emellan Sverige och republiken återupprättas, utan äfven ett
förbund dem emellan afslutas till både republikens inre säkerhet och
dess förkofran utåt. Hvad slutligen »den uppvärmda kålen»,
yrkandet på det saxiska artilleriets utleverering, angick, så afvisades
det med åberopande af krigets rätt, som ej medgåfve den besegrade
att undanhålla segraren hans krigsbyte genom dess öfverlåtelse på
någon annan.

Karl XII ställde sig således på den ståndpunkten, att han icke
lät utmana sig till någon krigsförklaring mot republiken, utan
tvärtom höll till godo med dess neutralitet, men så följdriktigt
tolkad, att invändningarna mot hans uppträdande måste förfalla.
Polen skulle först och främst för honom, liksom för August, vara en
neutral krigsskådeplats, där han ägde att använda all sin makt mot
fienden, tills denne nödgats att gifva full satisfaktion. Däri bestod
för honom hufvudsaken, men dessutom var han beredd att antaga
den neutrala republikens medlingsanbud, så framt hon häfdade sin
opartiskhet genom att alldeles skilja sin sak från sin nuvarande
konungs. Och han var benägen, likväl först sedan detta skett, att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:54:53 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hhkarl12om/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free