Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kinas störste kejsare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hans vilja uppenbaras i himlasonens dygd. Är
kejsaren lastfull och brottslig, då är han ej
himlens son. Då afsättes och afrättas enligt
himlens vilja icke kejsaren, utan brottslingen af
den, som med bättre dygd förstår att tjäna folket.
Sådant var idealet. Men äfven i Kinas
historiska statslif, liksom annorstädes, slitas de
stora och djupgående maktkonflikterna för det
mesta af vapnen, endast undantagsvis af
dygden eller ens af den upplysta och
dygdeälskande folkviljan.
Omsider kom den dag, då väldet med
mycken blodspillan åter samlades i en enda hand
(589). De förste rikssamlarnes ätt höll sig dock
uppe endast i knappa trettio år. Kejsar
Yang-ti, en kraftfull, men alltför brådstörtande
härskare, retade folk och furstar till uppror
genom de bördor han pålade för sina
krigsföretag, byggnader och i synnerhet den kostsamma,
om än onekligen landsgagneliga
»kejsarkanalen», som sammanbinder Hoang-ho med
Yang-tse-kiang. Han föll för ett attentat, och
anarkien utbröt på nytt.
Då hyllades (618) af ett mäktigt parti såsom
kejsar Kao-tsu den förtjänte och omtyckte
fältherren Li-yuen (Li är släktnamnet, som
enligt östasiatisk sed sättes främst), en man af
kunglig börd och furste af Tang. Yang-ti, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
