Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Antikvarisk-topografiska arkivet, ett mycket ålderdomligt tycke, med ett västligt
och ett östligt torn. Någon apsis synes ej å teckningen. Kanske fanns
en mindre sådan inne i korväggen, hvilket ibland förekom.
Öfvergångsstilens byggnadskonst.
(Större delen af 1200-talet.)
Gottland. Jag har icke talat om den gottländska byggnadskonsten
under den romanska perioden af den anledning, att det icke
finnes någon del af Sverige, inom hvilken det förekommer ett så nära
sammanhang mellan den romanska stilen och öfvergångens stil och i hvilket
den senare vann en så storartad utveckling. Gottland var ett rikt land,
och där byggdes många kyrkor. Mellan dem alla — med undantag af
Fårö kyrka, som i nyare tid är
byggd i ladustil — finnes ett
stort släkttycke, men granska
vi närmare dessa kyrkor, en
efter en, finna vi rätt snart, att
hvarenda har sina egendomliga
drag. Ifvern att bygga och
smycka kyrkorna stod i
jämnhöjd med de ekonomiska
tillgångarna, men sedan man fått
en kyrka, nöjde man sig icke
längre med dennas utseende,
man ville komplettera och
ändrande förbättra. Men det hände
alltför ofta, att man icke
mäktade genomföra ombyggnaden.
Det hände, att man i en
nyuppförd mur insatte en portal,
som suttit i en tidigare mur. Det hände, att man i en romansk mur
utbytte en mindre romansk portal mot en större, praktfullare
spetsbågsportal. Det kräfver ett mycket ingående studium af hvarenda
kyrka, innan dess byggnadshistoria kan fastställas.
 |
| 57. Hogräns kyrka, Gottland. |
En stafkyrka har funnits i Hemse. De nu bevarade kyrkorna äro
af sten, kalk- eller sandsten, oftast det förra. En kyrka af hög ålder
hvad tornet beträffar är afbildad fig. 57; tornet har upptill rätlinigt
begränsade murar, uppbärande en spira. Slutlänken i utvecklingskedjan
visar fig. 58; hvar tornsida går upp i en spetsig gafvel, och till de
fyra gaflarna ansluter sig den högt uppskjutande tornspiran. Ett
egendomligt drag är den gång med ljusöppningar, som förekommer i månget
gottländskt kyrktorn. Den är ett minne från den tid, då det fanns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 06:55:08 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hhkykonst/0039.html
