Den kyrkliga konsten under Sveriges medeltid. En kortfattad öfversikt / 65 (1907) Author: Hans Hildebrand Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

afdelningen af denna bok. Som prof på bildgrupperna å själfva antemensalet
må tjäna fig. 128: ängelns bebådelse till jungfru Maria. Den i teckning
utförda ornamentiken å detta antemensale är i sitt slag förnämligare än
de genom drifvet arbete framställda bilderna.

Ill. O. S.[=Sörling] 124. Från Ottravafunten, Västergötland.

Mot slutet af 1200-talet
börjades uppförandet af Uppsala
nuvarande domkyrka. Regeln
var att börja en större kyrka
med anläggande af koret, och
vi äro således berättigade att
till 1270-talet hänföra de bilder,
som förekomma å kapitälen af
högkorets pelare (fig. 129 och
130). Bilderna skilja sig rätt
mycket från de i Sverige
vanliga från den tiden.

Ill. O. S.[=Sörling]        E. H.[=Evald Hansen] 125. Från Bolumsfunten. Västergötland.

Till den fullt utpräglade
gotiken få vi hänföra de spetsbågiga
arkader, som förekomma inom en del af Linköpings domkyrkas
långhus. Fig. 131 och 132 visa prof.

Till 1300-talet få vi hänföra en bild af den hel. Olof, som från
Väte kyrka på Gottland förvärfvats till Statens Historiska Museum
(fig. 133). Det mjuka behag, som utmärker den tidens gestalter,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>