Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En rysk unionsfråga - Den lillryska nationalitetsrörelsens ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Själfva det sydryska språket användes, såsom
förut blifvit omtaladt, i offentliga urkunder redan på
1300-talet. Från det femtonde århundradet har man
den littauiske storfursten och polske konungen
Kasimirs sudebnik eller lagbok (af år 1468), och
sedermera kommer det berömda »Littauiska statutet»,
antaget af riksdagen år 1530. I en förordning af 1566
stadgas uttryckligen, att »landets (Littauens)
sekreterare skall med ryska bokstäfver och ord skrifva
alla bref och skrifvelser, och icke med andra tungomål
och ord». Med ryskt språk menas här sydryskan
(påverkad af hvitryskan), som tillika nyttjades i de
diplomatiska förbindelserna emellan den
polsk-littauiska regeringen å ena sidan och tatarerna jämte
Moldaus rumäniske furstar å den andra. I det sistnämnda
landet anses sydryskan till och med ha varit hofspråk.
Från slutet af det femtonde århundradet finnes vidare
en sydrysk öfversättning af Höga visan. Under
loppet af det sextonde försågos ofta de kyrkoslaviska
arbeten, som trycktes i det littauiska Ryssland, med
företal och förklaringar på folkspråket. Omkring 1560
författade tvenne ortodoxe prästmän, på en
littauisk-rysk furstinnas uppdrag, en lillrysk öfversättning och
bearbetning af de fyra evangelierna, »till bättre
undervisning för den kristna församlingens medlemmar»,
det s. k. »evangeliet af Peresopnitsa» (i Volynien).
Denna litterära verksamhet tog än kraftigare fart
under striden mot den jesuitiska propagandan. Furst
Konstantin af Ostrog (i Volynien, † 1608), som till
försvar för sina landsmäns fäderneärfda tro knöt
förbindelser med protestanterna i Polen och annorstädes,
liksom man tidigare hade sökt understöd hos husiterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
