Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En rysk unionsfråga - Den lillryska nationalitetsrörelsens ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
böcker efter växlingarna i folkets talade tungomål.
Denna kyrka tillmätte likaledes församlingen en stor
betydelse inom den ekonomiska förvaltningens
område. De fornryska kyrkostämmorna utbildades till
s. k. »brödraskap» (brattjina, bratstvo), som till och
med utöfvade domsrätt och verksamt ingrepo i det
kyrkopolitiska lifvet, gåfvo former och symboler åt
själfva det världsliga statsskicket. Sålunda
personificerades republiken Novgorod rent af i Sviataja
Sofija, i hvars katedral de stora folkförsamlingarna
ofta höllos. Moskovitismen inskränkte betydligt detta
demokratiska element i kyrkoförfattningen;
»brödraskapens» sammankomster nedsjönko där till
betydelselösa gillefester. I det littauiska och galiziska
Ryssland däremot bibehöllo de fortfarande sitt patronat öfver
kyrkorna och hämtade ökad kraft däraf, att städerna
inom dessa länder, liksom i själfva Polen, kommo i
åtnjutande af den »magdeburgska stadsrätten», som
medgaf borgerskapets själfstyrelse i vidsträckt måtto.
Dessa »brödraskap», af hvilka Lembergs och
Vilnas voro de förnämsta, bildade mönster för andra
liknande, delvis i ännu friare former organiserade
föreningar, som till stort antal stiftades i slutet af
det sextonde och i början af det sjuttonde århundradet.
Deras stadgar bekräftades af den österländska kyrkans
patriarker, och många bland »brödraskapen»
undantogos från biskoparnes öfveruppsikt och jurisdiktion,
fingo tillstånd att själfva låta bära biskopskorset
framför sig i sina processioner, den s. k.
»korsupphöjelserätten» (pravo stavropigii), hvaraf det i våra dagars
galiziska nationalitetsstrider bekanta Stavropigijskij
institut, arfvingen efter det lembergska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
