Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
son som var född i en mörk stuga (fängelse) och visste eller hörde intet utom
mörkret och moderns mjölk. — Modem sade honom: O son, om du vill gå ut
ur mörkret, skall du få kräsligare kost, mjukare säng och tryggare stad.
Sonen hörde detta och gick ut; men om modem hade lofvat honom högre
ting såsom mycket tjenstfolk eller elfenbenshus eller palats eller höga och
präktiga hastar eller andra dyra klenoder, hade han icke trott hfenne, ty han
visste icke af annat än mörkret och modems mjölk. Så lofvar ock Gud
stundom små ting, med hvilka han lofvar och förstår höga ting, på det
menni-skan skall genom de verldsliga tingen lära sig tänka de himmelska.»
I tredje kapitlet af Uppenbarelsernas fjerde bok (i svenska
öfversätt-ningen boken 8, kapitlet 41) förekommer, med anledning af tvistefrågorna
rörande Skåne, en »fager samtalan mellan Gud och hans brud om konungens
arferätt i riket, och om han må eller icke må bortgifva eller släppa något
som tillhör kronan, och huru han har att återkalla det». Det heter der till
en böljan på följande sätt: »Guds brud talade till Kristus, bedjande för
Sveriges rike och sägande bland annat: O, min herre, vredgas ej, att jag spör;
jag hörde af skriften, att intet får aflas eller afhändas med orätt och att intet
illa afladt eller fanget får behållas mot rätten. Nu hafver denne konung ett
land, hvilket somliga säga honom hafva med rätt och somliga säga tvärt emot,
och det undrar mig, att du tål det hos honom, som du straffar och vill ej
tillstädja hos andra. Gud svarade: Efter Noa flod återstodo inga menniskor
utom de som voro i Noa ark, och af dem föddes en slägt, hvilken kom öster
i veriden, af hvilken somliga kommo till Sverige, och en annan slägt kom
vester i verlden och somliga födde af denna slägt kommo till Danmark. Men
de som först böljade odla den jord, som ej var omgifven af vatten, de
till-egnade sig icke af deras land som bodde på öama, utan en hvar lät sig nöja
med det som han hade, såsom skrifvet är om Lot och Abraham, att Abraham
sade till Lot: Om du går till höger hand, skall jag gå till venster, liksom
han ville säga: Hvad du tillegnar dig, det skall vara ditt och dina arfvingars.
Derefter sedan någon tid framlidit, kommo domare och konungar, hvilka läto
sig nöja med sina land och hindrade ej deras land, som bodde på öarna och
öfver vattnen» o. s. v.
En reformatorisk ande talar ur fru Birgittas uppenbarelser, icke blott
deruti, att hon fordrar en innerligare kristendom än kyrkan på hennes tid
kräfde och att hon icke delar dennas tro på de yttre gerningamas
förträfflighet, utan ock deri, att hon, under djupt intryck af det rådande
andliga eländet, dristade sig att fördöma påfveväldet. I en af hennes
uppenbarelser säger Kristus till den inför hans domstol stälde påfven: »Du är en
fjälamördare värre än Lucifer, orättvisare än Pilatus, omildare än Judas,
omenskligare än judarae. Din tron skall nedsjunka som en tung sten, hvilken
ej stannar förr än i afgrundens djup.» Också räknade 1500-talets reformatorer
fru Biigitta bland reformationens förelöpare. Under medeltiden voro deremot
meningarna delade angående hennes uppenbarelsers halt. Yid kyrkomötet i
Kostnitz år 1415 uttalade den lärde teologen Jean Gerson från Sorbonne sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
