Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Unionen under Margareta och Erik. 1389—1434 - Vadstena kloster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förråda ingen stor konstfärdighet, stundom rent af motsatsen. Det hörde
synbarligen till klostrets sed, att man i allt som rörde grafven skulle
iakttaga den största enkelhet (fig. 133).
Sådan skulle i öfrigt råda uti klostret i allmänhet och uti kyrkan. Enkla
voro systra- och brödradrägtema, i hvilka grått var hufvudfårgen. Kyrkan
skulle uppföras af naturlig sten, icke af tegel, »af slät gerning, ödmjukt och
starkt». Dörrar
och fönster,
pelare och väggar
fingo icke siras
med några
kostbart utförda
figurer, glasfönstren fingo icke
hafva någon
annan färg än hvit
eller gul. På
murarna fingo icke
målas andra
bilder än af Kristi
pina och af
heliga män. Någou
gäng synes mau
icke hafva
stau-nat vid
enkelheten, utan
nedsjunkit ända till
torftighet. Såäro
de sigill som
graverades for
klostrets behof,
syst-ra- och
brödra-konventens, abbedissans och
ge-neralkonfessoms,
af ett ytterst
dåligt arbete.
Efter 1388
års brand började man uppföra kyrka och klosterbygnader i en större skala
än förut. Diariet låter oss följa bygnadsarbetena steg för steg; år 1398
slogos hvalf i koret, den del af kyrkan som gjordes först färdig, år 1414 voro
kyrkans omgifningsmurar fullbordade, två år senare började man uppfora de
åttkantiga pelarna, år 1420 slogos hvalfven i sjelfva kyrkan, hvilken omsider
invigdes år 1430.
137. Vadstena kyrkas inre, sedt från vester (den moderna inredningen borttagen).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
