- Project Runeberg -  Sveriges medeltid, senare skedet, från år 1350 till år 1521 /
181

(1877) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Unionen under Margareta och Erik. 1389—1434 - De inre förhållandena i Sverige 1412—1434

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

varit någonsin tillforne, i följd af de förändringar som vidtogos med afseende
på skatternas erläggande. Såsom redogörelsen sidan 103 om förhållandena,
under konung Albrekts tid gifver vid handen, erlades den drygaste delen af det
svenska folkets skatt i naturprodukter. Redan under drottning Margaretas
tid och ännu mera under konung Eriks sökte man genom aftal med de olika
landskapens inbyggare förmå dem till att erlägga skatten i penningar, hvilket
tvifvelsutan för regenten var beqvämast, när han under sin mesta tid vistades
i ett annat land, särskildt när, som under konung Erik, snart sagdt allt hvad
af Sverige inflöt måste användas i främmande land för kriget mot
holstei-narae och hansan. Man var så angelägen att för sådant ändamål utföra allt,
att åtminstone efter rimkrönikans framställniug det knappast qvarlemnades
åt slottsfogdarne nödiga medel till besättningens bespisande och till och med
allmogens arbetsskyldighet till fästenas underhåll aflöstes med penningar,

ty ruttnade slotten neder i grund,
ty är riket forarmadt så,
reda penningar är der ondt att få,
och kan ej finnas i riksens gömma
hvarken bref eller ingedöma (lösören),
hvarken penningar eller smida (dyrbarheter),
der riket måtte till tida,
om det nöden trängde uppå,
att heden här ville mot dem gå.

Hvilken svårighet särskildt för de skattdragande
den stora bristen på reda penningar gjorde,
se vi bäst af en underdånig skrifvelse som
ölandsallmogen stälde till konung Erik under
den senare delen af krigstiden. Äfven på Öland
hade man med konungens ombud öfverenskommit att tills vidare erlägga
skatten i reda penningar, med rätt.å ömse sidor till uppsägelse ett halfar på
förhand. Nu hade biskop Knut i Linköping och konungens embetsman på
Öland Peder Ryning pålyst, att den gutniska örtugen (hvilken på konung
Albrekts tid gälde 5 små penningar svenska, jfr sidan 105) hädanefter ej
skulle gälla för mera än 3 svenska små penningar, men på Öland fans
hvarken svenska, tyska eller danska penningar, allenast gutniska, och äfven
sådana i ringa myckenhet. »Ty tränger oss storligen, heter det i öländingarnes
bref, att fly till eder kungliga nåd, bedjandes med all ödmjukhet och
underdånighet, att I för Guds skull och eder herradömes nåd viljen betrakta vår
fattigdom och tunga i detta hänseende och unna oss att här efter göra vår
årliga skatt i boskap och spanmål, såsom vi gjorde honom tillförne och
andra skattebönder i riket när och fjerran göra det.»

Brist på reda penningar fans den tiden icke allenast på Öland. Ericus
Olai berättar i sin historia, att man under konung Eriks tid i Sverige erlade 1 2

147. Konung Eriks vesteråsörtug1.

148. Konung Eriks åboörtug2.

1 Ericvs rex D’ S’ N’ (se föregående not) — Moneta aros[iensis].

2 Ericvs rex [Suecie] — Moneta aboens[is].

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 3 15:32:48 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hhsh2/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free