Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Unionen under Margareta och Erik. 1389—1434 - Rörelser inom kyrkans, konstens och literaturens områden 1389—1434
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
längd, berättelsen om Danaholms möte och dess gränsbestämmelser mellan
Sverige och Danmark, en forteckning öfver Vestergötlands gränser och dess
allmänningar, den i det föregående omtalade »lustiga visan om konung
Albrekt», böljan till en krönika om Danmarks konungar, hvilken går
tillbaka till den tid då Danmark icke hette Danmark, »förty det hade icke
någon konung, utan konungen af Sverige styrde det», en liten uppsats i
geografi (om de förnämsta länderna i Asien, Afrika och Europa) m. m.
Slutligen finnas der hvaijehanda saker som kunna vara nyttiga för det
praktiska lifvet, uppsatser om matsmältningen, om hvaijehanda örter och deras
dvgder, om läkemedel för boskap och hästar, äfvensom anteckningar, som
gå in på det mystiska området, besvärjelseformler (bland dem en, genom
hvilken man kan komma i besittning af en sten, som gör sin egare
osynlig), bibliska gåtor, anvisningar, huru man skall kunna förutsäga
väderleken och barns blifvande öden, huru man skall tyda drömmar och spå i
hand o. s. v. Det mesta är skrifvet- på svenska, något på latin, litet på
platttyska. En handskrift som denna torde den tiden hafva varit en kostbar
klenod för personer med literär bildning: man läste icke mycket, hade icke
många böcker, men hvad man läste, läste man grundligt och såg gerna att
man dervid kunde få litet af hvaije.
Smaken under tidhvarfvet i literära ämnen var icke allestädes densamma.
Yi hafva redan talat om kritiken i Alexanderssagan af de äldre
riddarroma-nerna. Yi återfinna samma klander i ett annat arbete från samma tid. I
kungliga biblioteket förvaras en liandskrift, bestående af 166 pergamentsblad,
skrifna, troligen i Vadstena kloster omkring år 1430, med en prydlig och
säker handstil. Den innehåller en svensk bearbetning af en tysk samling
berättelser, ordnade som exempel på innehållet och betydelsen af tio Guds
bud, under den gemensamma titeln Själinna (själens) tröst. Den svenske
bearbetaren har med temligen stor frihet behandlat sitt original; så snart
ämnet syntes honom lockande, ersatte han korta utkast med utförliga
berättelser. Uti inledningen omtalasr huruledes många »läsa och höra
kämpa-böcker, om Perceval, om Tristan, om herr Didrik af Bern och om flere
åldriga kämpar, som veriden tjente och ej Gud; i sådan bokläsning är intet
annat än tidens försummelse och ingen själahélsa, och för all tidens
förtap-pelse skola vi göra räkenskap för Guds rättvisa dom». Andra, undersamma
och förvetna, hafva farit omkring verlden både till lands och vatten att skåda
och höra sällsynta ting och hafva fått dålig lön för sin möda, ty de funno icke,
sökte icke sin själs helsa. Den store konungen Alexander — här underkastas
äfven Alexanderssagans hjelte kritik — lät sig uppföras högt i vädret af
tvenne gripar1 for att släcka sin förvetenhet och se något sällsynt, men han
tappade sin möda, ty icke fann han dermed sin själs helsa. »För den skull
1 Enligt medeltidslegenden ville Alexander, sedan han hade eröfrat jordens riken, äfven
besöka himmeln och lät sig for den skull foras npp&t genom luften af tvenne gripar, till dess han
omsider svindlade och vände åter till jorden. I Grötlingbo kyrka på Gotland finnes en i sten
kaggen reliefbild som visar denna Alexanders tilltänkta himmelsfärd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
