Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Motstånd mot unionen. 1434—1470 - Inre förhållanden. — Konst och vetenskap. 1457—1470
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vexlingarna med — allt för ofta — deras stora tillsats af skändlig trolöshet,
ser, huru ytterst sällan en man uppträder, som tänker stort och med ifver
lägger sig vinn om att främja fosterlandets väl, när man. då ser en man,
hvilken, som konung Karl Knutsson icke är fullt vuxen ögonblickets kraf,
men ändock i många afseenden både vill det rätta och kan utföra det, och
vidare ser, buruledes han icke får göra allt det goda han vill i följd af andras
hersklystnad, sjelfviskhet eller småsinthet — då är det onekligen en
veder-qvickelse att vända sig till andra områden, till kulturlifvet i dess olikartade
yttringar, och der varsna, huru, trots alla hämmande inflytanden, trots all
den oro och osäkerhet, som väl kunde komma den modigaste att fålla modet
och lägga en tyngd öfver allas sinnen, det likväl går oafbrutet framåt,
långsamt visserligen, men för hvart årtionde säkrare, bestämdare, rikhaltigare.
Det fans hos det svenska folket en kraft, som begynte blifva medveten af sig
sjelf och som i dén stränga skola, den måste genomgå, vann allenast högre,
renare och friare utveckling.
Det kyrkliga intresset fortfor och
framkallade mången konstskapelse, men det synes
som om åtminstone enstaka personligheter —
och bland dem var konung Karl en —
ingalunda voro hågade att i allt godkänna hvad
den herskande kyrkan fann berömvärdt. Ännu
återstod det att bygga på eu och annan
domkyrka, ännu kräfde sockenkyrkornas
underhåll och utstyrsel de frommes gåfvor, ännu
hyste man intresse för den heliga Birgittas
klosterstiftelse, hvars svenskhet konung Karl
tillbörligt uppskattade; på hans befallning
sjöngos i klosterkyrkan mässor för Sveriges
väl, till gengäld för vårfrupenningen (jfr s. 90)
som det svenska folket fortfarande skulle
lem-na till klostrets underhåll. Man arbetar i
Roma för fru Katarina Ulfsdotters helgonförklaring, birgittinska klostret vid
Nådendal i Finland har nu blifvit fullt färdigt och kring klostret uppväxer,
liksom vid Vadstena, en stad. Af en erkebiskop som herr Jöns Bengtsson,
hvilken var så upptagen af verldsliga sträfvanden, att han icke kunde åt sitt
embetes utöfning egna tillräcklig uppmärksamhet, hafva vi icke rätt att vänta
mycken afsigtlig verksamhet för kyrkoväsendets förbättring; men om han, den
svenska kyrkoprovinsens hufvud, saknade det lefvande och lifgifvande intresset
för kyrkliga ting, kunna vi så mycket tydligare se, huru varmt detta intresse var
hos allmänheten och huru oberoende det var af all officiel påtryckning. Under
erkebiskop Jöns1 tid försågos åtminstone 21 kyrkor i erkestiftet med nya
hvalf och dessa sirades med målningar. I många förekommer hans oxen-
273, 274. Stockholmsörtugar från
riks-förcståndartiden mellan konung Karta
första och andra regering1.
1 Santvs Ericus — Moneta stochol[men8is].
Moneta »tochol[men8ia] (c bakvändt).
Sa[netus] Ericvs rex Sve[cie] —
/Google
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
