Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kommande tvistigheter mellan rikena. Nya medlemmar fingo icke intagas i
rådet utan de förut varandes samtycke; bortgåfve konungen ett län, måste
han rätta sig efter den mening, som de förnämligaste männen i trakten
uttalade; adeln skulle hafva rätt att befästa sina gårdar samt uppbära de böter som
ådömdes dess underhafvande och tjenare och som enligt lagen skulle tillfalla
konungen. Hvarken konungen eller drottningen eller ofrälse — de kallas i
recessen ofria män — fingo genom köp eller pantning förvärfva
sig något frälsegods. At de andlige gafs frihet från
verlds-lig dom, från tillsyn å regeringens sida och från
skattskyldighet. Åt borgerskapet lofvades, att utländska
köpmän skulle icke få några privilegier utan riksrådets
med-gifvande. Detta sista var stadgadt till förmån för Norge,
på hvars bekostnad särskildt konung Kristiern hade gifvit
liansan dryga privilegier. För öfrigt begärde de norska
ombuden, att det norska rådet icke skulle behöfva sam- 293- Björnssons
manträda mer än en gång hvart annat år — i sanning 81gl vmg0 *
en liknöjdhet som bildar en slående motsats till svenskarnes lifaktighet inom
det politiska området och deras obenägenhet att mista något af sitt inflytande
öfver landets öden. De vilkor man bjöd den blifvande konungen voro icke
de mildaste; det stadgades till och med, att om konungen utan föregående
dom beröfvade någon hans frihet eller egendom och icke ville rätta sig efter de
föreställningar som gjordes häremot, skulle man icke längre vara honom
skyldig tro och lydnad.
Ehuru man i Halmstad 1483 hade godkänt de svenska
ombudens vägran att då företaga val af konung och ehuru
man hade kommit öfverens om ett nytt möte senare på
året, då valet skulle ske, skyndade nu danskarne att hylla
konung Hans: han och hans gemål kröntes i
Kjöben-havn, den 18 maj 1483. Det norska rådet, som ännu året förut
hade förklarat att unionen icke hade burit några goda fruk- 294. öftersidan af
ter, följde inom kort det exempel som danskarne hade gifvit: Lindorm Björnssons
Hans kröntes i Trondhjem till Norges konung den 818,ll8tami> 1 8llfver *
20 juli.
. I Sverige hade man under den tid, som hade förflutit sedan konung
Kristierns död, haft mycket bryderi i följd af herr Ivar Axelssons
hersklyst-nad. Vi hafva sett, huru han hade förstått att sätta sig i besittning af Finland,
hvilket var betänkligt icke blott derför, att hans makt blef så stor, utan äfven
derigenom, att han lät sina underfogdar förvalta länen, så att det af sin
östra granne ständigt hotade landet alldeles saknade hvad det så väl behöfde,
en kraftig styresman som personligen vakade öfver dess försvar. Också hade
herr Sten Sture, så snart han sport herr Erik Axelssons död och hans sätt
att förfoga öfver länen, skyndat öfver till Finland, för att der ställa till
1 Denna stamp, fnnnen i jorden utanför Borgholms slott, vid sidan af skeletten af en karl
och en häst, förvaras i statens historiska mnsenm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
