- Project Runeberg -  Sveriges medeltid, senare skedet, från år 1350 till år 1521 /
389

(1877) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksföreståndarnes tid. 1470—1521 - Kyrkans, literaturens och konstens tillstånd. 1470—1496

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kyrkans, literatnrens och konstens tillstånd. 1470—1496.

Erkebltkop Jakob Ulftson. — Biskop Henrik Tideaansson i Linköping. — Brynjnlf Gerlaksson i Skara.

— Konrad Kogge i Strengnls. — StrengnAs domkyrka. — Biskop Lydeka Abelsson i Vesteris. — Vester&s
domkyrka. — Biskopar i VexW. — Kort Bits oeh Hagnns Nilsson i Åbo. — Biskopssynoden i Arboga 1474, den
sista som nnder medeltiden hilllts i Sverige. — Gndstjensten. — Kyrkliga stiftelser. — Klostren. — Katarina
tlfsdotters skrinliggning 1489. — Boktryckarftnsten i Sverige. — Undervisningen. — Upprlttandet af Upsala
högskola 1477. — Kyrkomålningar.

Af den svenska kyrkans biskopar voro vid denna tid de fleste mycket
betydande. De utöfvade ett ganska stort inflytande på Sveriges öden, så
mycket mera som de höllo troget tillsammans under sin mäktige ledare
erke-biskop Jakob Ulfsson.

Denne, en man af adlig börd med en
örafot i sitt vapen, hade i utlandet vunnit
magistergrad och tjenstgjorde sedan vid domkyrkorna
i Upsala och Vexiö, till dess han år 1469 af
påfven nämdes till erkebiskop.

Han var en stark ande, rikt begåfvad,
med mycken klokhet, med stor förmåga att
styra, med mycken kärlek till fosterlandets
för-kofran, men deijerate allt för mån om
makten och om egen vinning, hätsk mot den som
stod honom i vägen, icke .synnerligen noggrann
i sina uppgifter, när det gälde att mot en ovän
framkasta beskyllningar, hvilka han, van att
väl föra pennan, förstod att göra sannolika.

Sitt stift skötte han med mycken omsorg,
omhuldade andliga stiftelser, gynnade Vadstena,
ifrade för fru Katarinas helgonförklaring, ut- 298. Erkebi,koP j»kob Ulfsson. bild
delade aflat, anskaffade reliker, och ehuru han och vapen, broderade p& en mässhake,
i o irA, i • , i , * i.. oi som han år 1482 skänkt till Upsala

redan ar 1501 sade sig vara tryckt af hog al- domkyrka,

der och nära döde o, finna vi honom flere år

senare på visitationsresor i det vidsträckta stiftets nordligaste delar. Till sist
kände han sina krafter svigta, han nedlade år* 1514 sitt embete och
till-bragte sina sista åtta år (till 1522) i det af herr Sten Sture och honom
grundlagda kartusianerklostret Mariefred bredvid Gripsholm. Vi finna hans
vapenmärke på månget af stiftets kyrkohvalf och på många åt gudstjensten helgade
föremål. Den vackraste vård har han dock rest åt sitt minne genom sitt nit
för den vetenskapliga undervisningen. Han fordrade af sina kaniker
vetenskapliga studier, han grundläde högskolan i Upsala, och när i hans stift
irrläror predikades, befalde han skolmästaren i Upsala att genom tjenlig
undervisning motarbeta dem.

Biskop Henrik Tidemansson tillhördei all sin tid östgötastiftet. I
dess norra del var han född, sina tidigare tjenstår tillbragte han i Linköping

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 3 15:32:48 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hhsh2/0393.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free