Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksföreståndarnes tid. 1470—1521 - Herr Sten Sture afsättes och Hans antages till konung 1497
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig efter ett par skott; Arvid Trolle uppgaf Borgholm, hvarjemte han och
några andra riksråd, bland dem Ture Jönsson (tre rosor), hyllade konungen.
Litet senare upplät Erik Eriksson (gyllenstjema) Stäkeholms slott åt konungen.
Från Kalmar sände denne en del af sitt folk sjövägen till Stockholm, i hvars
närhet de landstego den 10 augusti 1497. Belägringen af Stäket måste
upp-häfvas och herr Sten tog befälet på Stockholms slott.
Den 29 september blef olycklig for det svenska partiet; konungen,
vredgad öfver Elfsborgs motstånd och den kringboende allmogens ovilja, hade
befalt att på hvaije tredskande skulle afhuggas en hand eller en fot samt
uppmanat de sina att bedrifva belägringen med den yttersta ifver. Fästet måste
gifva sig den nämda dagen; en allmogehär, uppbådad af lagmannen Lindorm
Björnsson, kom for sent att undsätta de belägrade. Samma 29 september såg
man från Stockholms slott svenska baner svaja på Norrmalm, och man antog
att den från Dalarna väntade undsättningshären hade kommit och anfallit
de belägrande danskame och tyskarne. Herr Sten gjorde ett utfall, men
fann snart att han hade misstagit sig. De svenska baneren hade dagen förut
blifvit tagna af fienden under en strid mot dalkarlarne, som icke hade kommit
längre än till Rotebro. Utfallet tillbakaslogs med mycken manspillan, herr
Sten sjelf hade stupat, om icke hans springare hade simmande tvärt genom
Norrström fört honom till en af slottets vattenportar.
Några dagar senare anlände konungen, hvilken fann ställningen
betänklig. Stockholms slott var svårt att intaga, slotten vid Örebro och
Stäke-holm belägrades af det svenska partiet, vintern tillstundade, proviant fattades,
de vilda, roflystna tyska legoknektarne voro ytterst dyrlegda, och fingo de
icke sin sold, var deras trohet slut. Man måste derför underhandla. Den 6
oktober möttes herr Sten och konungen i den heliga Klaras kloster. Den
senare erkändes som Sveriges herre, förband sig att hålla allt som var lofvadt
i Kalmar recess och, glömma allt framfaret. Herr Sten Sture frikallades från
allt ansvar och skulle hugnas med en förläning, afpassad efter hans stand.
Dalkarlarne, som fortfarande lågo vid Rotebro, uppmanades af herr Sten att
vända åter. De bådo honom dessförinnan, att han skulle till län i Sverige
utbedja sig Vesterås län med Dalarna, så att de fortfarande skulle få lyda
under honom. Han mottog ock konungens löfte om detta län, men måste
snart afstå det. Den 11 oktober tågade konungen in i Stockholm, der
bor-garne och ombud för dalkarlarne svuro honom trohetsed. Lagmännen och
ombud från hvar lagsaga med flere inkallades till Stockholm för att den 25
november fullgöra den i lagen föreskrifna hyllningen, hvilken dock borde
liafva försiggått på Mora äng. Dagen derefter kröntes konung Hans i
Stockholms stadskyrka. På kröningen följde riddarslag; under herr Stens
långa regeringstid hade ingen svensk man kunnat upphöjas från väpnar- till
riddarvärdighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
