Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksföreståndarnes tid. 1470—1521 - Inre förhållanden intill herr Svante Nilssons död (1512) - Herr Sten Sture den yngre riksföreståndare, första tiden 1512—1516
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tolska kyrkans sed, satta i hans hand ett brinnande ljus. Herr Svante
Nilssons död hölls tills vidare hemlig, så att hans vänner skulle kunna försäkra
sig om de slott som tillhörde den aflidne. Han jordades i Vesterås domkyrka,
hvarest ingen vård pryder riksföreståndarens sista hvilorum.
Herr Sten Sture den yngre riksföreståndare, första tiden 1512—1516.
Vesteris, Stockholms, Stegebergs och Kalmar slott öfrerlemnas it herr Sten. — Möte 1 Arboga, januari
1512. — Erik TroUe hyllas af ridet till höfvidsman. - Underhandlingar med Danmark. — Möte i Malmö, april
1512. — Herr Sten hyllas i Stockholm till riksföreståndare, den 23 Juli. — Konnng Hans* död den 20 februari
1513. — Fred med Danmark, juli samma ir. — Jakob Ulfsson afsiger sig erkebiskopsembetet, augusti 1514. —
Gustaf T rolle vigd till hans efterträdare, maj 1515. — Mötet mellan herr Sten oeh Gustaf Trolle i Upsala
domkyrka, februari 1516.
Vid budet om faderns död skyndade den nittonårige herr Sten — han
hade redan vid fem års ålder blifvit slagen till riddare — från Örebro, der
han hade efterträdt herr Åke Hansson i befälet, till Vesterås. Han satte sig
genast i besittning af slottet och skref till Stockholm, hvars fogde redan den
8 januari 1512 förklarade sig villig att hålla honom dervarande slott tillhanda.
Stegeborgs och Kalmar fästen stäldes ock ganska snart till hans förfogande.
På det senare fördes befälet af herr Johan Månsson (natt och dag). Herr
Sten visade sig sålunda ganska snabb i sina rörelser, hvilket så mycket mera
bör räknas honom som en förtjenst, som han stod så godt som ensam. Doktor
Hemming Gad, faderns trofaste vän, befann sig i utlandet. Som rådgifvare
torde den unge mannen hafva haft förnämligast faderns kansler, herr Peder
Jakobsson, som sedan, under konung Gustaf I:s tid, blef biskop i Vesterås och
då gjorde sig sorgligt ryktbar genom sina förrädiska stämplingar.
Men rådet, som hade brutit med herr Svante, var icke hågadt att akta
hans son. Vid ett möte i Arboga, vi<J midten af januari månad, hyllade det
till höfvidsman herr Erik Trolle till Bergqvara. Valet var ganska
betecknande: Trollarne hade i alla tider hållit sig till det danska partiet, flitigt
sökt förbindelser med danska slägter och dessutom stått i afgjord fiendskap
till Sturame. Herr Erik var svåger till herr Jens Holgersen (Ulfstand) och
till den ostadige herr Nils Bosson (grip). Han hade i sitt första gifte, med
fru Ingeborg Filipsdotter (Tott), enka efter uplandslagmannen herr Gustaf
Karlsson, erhållit Ekholmens gods i enköpingstrakten och var från år 1493
lagman i Nerike.
Vid samma tillfälle som herr Erik valdes till rikets höfvidsman beslöt
man att med ifver bedrifva underhandlingarna med Danmark. Redan
föregående år hade aftal träffats om ett möte som skulle hållas i Halmstad i
böljan af februari 1512. Svenskarne hade yrkat, att liibeckame skulle fä
deltaga i underhandlingarna, och detta hade af danskarne medgifvits. Fyra
svenskar infimno sig i Halmstad, af hvilka den främste var biskop Matts i
Streng-näs, och möttes der af prins Kristiern med flere, men liibeckarne uteblefvo, hva-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
