Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Öfversigt af Sveriges inre utveckling under medeltidens senare skede - Den materiela odlingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tvingade sig äfven hvarjehanda formåner. Så egde de tyska städerna nästan
fullständigt i sitt våld den indrägtiga sillfångsten
vid Skanör och Falsterbo. Med berömlig
skarp-synthet insåg mer än en af de danska
konun-garne vådorna af hansans makt och sökte ett
stöd mot denna dels i uppmuntrandet af
hol-ländarnes handel, dels i skapandet af en dansk
sjömakt, hvars styrka mången gång Sverige
fick till sin olycka erfara. Från svensk sida
kunde i detta afseende icke mycket göras.
Under den fortgående fejden med Danmark måste
vårt land söka bistånd af hansan, icke blott
för att få hjelp af dennas sjömakt, utan rent
af för att kunna existera. Först efter
medeltidens slut förmådde Sverige göra sin handel
fri. I Öfrigt VOro svenskarne vana vid sjön. 385. Gafveln af Axel Brahes hus
Som landsvägarna icke voro synnerligen goda, 1 Ystnd>
der sådana funnos, färdades man så mycket man kunde till sjös, och i mån-
386. Kådhuset i Landskrona, gafveln.
p $Bw jjp
1 i Sj! |j il ii
lii 1t jijfl tt |li- ’ l> ||a i
li s t ►: • TfjJ iL’jj i j
IV || ; 1
I ’jmm f, I wa ij&m
387. Peterskyrkan i Ystad, högkoret.
gen rik maiis bouppteckning förekommer en jakt eller flere. Äfven lade
sig de stora herrarne på köpenskap; yrket var i oroliga tider förbundet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
