Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
219
2. Ar solen vid uppgången blek, så kommer regn, men om hon iortfar länge att
vara blek, blifver biåsväder.
3. Om solen vid nedgången är blodröd, uppkommer många dagars biåsväder.
4. Om solstrålarne vid upp- eller nedgången synas alldeles eldröda, eller gula,
bör man snarare vänta regn än blåst.
5. Om solstrålarne vid upp- eller nedgången synas korta eller hopdragna, eller
icke lysa rätt klart, ehuru himmelen icke är mulen, kommer snarare regn än blåst.
6. Om strålar för tidigt synas öfver horizonten, innan solen kommer upp, bör
man vänta både blåst och regn.
7. Om solen vid uppgången är till hälften betäckt med moln, men ändå kastar
strålar från molnet, betyder det regn; i synnerhet om dessa strålar kastas nedåt, så att
solen synes skäggig ; men om strålar frambryta ifrån medelpunkten, eller ifrån flera ställen,
ehuru solkroppen är mulen, betyder det mycket oväder med blåst och nederbörd.
8. Ring omkring den uppgående solen, betyder blåst ifrån den sidaD, hvarest
ringen först öppnar sig; men om ringen jemt försvinner, bör man vänta vackert väder.
9. En ljus ring omkring den nedgående solen, betyder något blåst den näst föl-
jande natten; men en mörk ring, stark blåst dagen derpå.
10. Röda skyar vid soluppgången, betyder blåst; men vid nedgången vackert
väder följande dagen.
11. Moln, som samla sig tätt omkring solen vid uppgången, betyda stark storm
samma dag; men om de flyga ifrån öster till vester, blifver det vackert väder.
12. Om moln skingra sig ifrån den uppgående solen, somliga åt söder, somliga
åt norr, fast himmelen omkring sjelfva solkroppen synes klar, blir det blåst.
13. Om solen vid nedgången är insvept i moln, blifver det regn dagen derpå. Om
det verkligen regnar, kommer snarare blåst; men om solen synes draga åt sig moln, bör
man vänta blåst och nederbörd.
14. Om Vid uppgången solen icke är omgifven af moln, utan de synas hänga
öfver henne och göra liksom en förmörkelse, betyder det blåst ifrån den sidan, hvaråt de
luta. Sker det middagstiden, bör man vänta både blåst och regn.
15. Om solen på alla sidor omgifvas af moln, och ju mindre dess yta då före-
kommer ögat, ju värre oväder bör man vänta. Tycker man sig då se hennes kropp fler-
faldig eller liksom flera solar på en gång, så bör man frukta ett mycket häftigt oväder
flera dagar.
16. Af nymånens beskaffenhet kan man se luftkretsens tillstånd, i synnerhet fjerde
dagen efter nytändningen. Men fullmånen kan man dock mera rätta sig efter, än någon
af de påföljande dagarne.
17. Den femte dagen i ny anses såsom misstänkt för stormväder.
18. Om nymånen icke blifver synlig förr än fjerde dagen, betyder det ruskväder
hela månaden.
19. Om nymånen straxt i början eller inom första dagarna visar sitt nedre horn
mörkt, skumt eller på något annat sätt oklart, betyder det blåst och nederbörd till full-
månen; är han midtpå oklar, bör man vänta oväder omkring fullmånen; men är dess öfre
horn oklart, betyder det oväder i nedanet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
