Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
448
_____ Slutligen hostade han ett par gånger, hvarefter han sade:
”Jag hade då misstagit mig om ämnet lör det samspråk, hvilket ni önskade
med mig?”
”Nej, inte om ämnet, eders högvördighet. Jag önskade tala med eder om ett af
mina barn, men ieke om min gifta dotter.”
”Såå. Kanske om junker —––– ”
”Nej, ers högvördighet, om min dotter Malin, den andra i ordningen.”
”Jag är idel öra, nådig fru, oeh lofvar, att, om ni önskar några råd, gifva dem,
jag kan.”
”Jag var viss derpå, oeh tackar eder derför.”
”Det är en biskops skyldighet och glädje att gifva de råd, som han enligt Guds
heliga ord kan gifva. Det var alltså om eder dotter, jungfru Malin?”
”Ja.”
”Ämnar äfven hon att lemna Hörningsholm för ett eget hem?”
”Ja, eders högvördighet.”
”Jag hoppas, med en ädel make?”
”Ja!”
”Då anser jag, att ni genast bör bevilja hennes önskan, ty det är Guds vilja, att
jungfrun skall öfvergifva sin moders famn och blifva när sin make.”
”Jag vet det, ers högvördighet, och jag skulle inte ett ögonblick tveka, att gifva
mitt bifall under andra omständigheter än de närvarande.”
”Jag förstår inte.”
”Jag har derför önskat detta samtal med eder, eders högvördighet, för att komma
till rätt insigt om, huru jag bör handla i denna sak.”
Erkebiskopen bugade sig.
”Hör på,” fortfor fru Märta, ”1 känner, eders högvördighet, att min syster, Brita
Lejonhufvud, är förmäld med Gustaf Olsson Stenbock till Torpa.”
”Jag känner det.”
”Bland deras barn, hvilka alla Gudi lof äro välartade, utmärker sig sonen Erik
för ett ridderligt och ädelt väsen.”
”Han är en i allo aktningsvärd ung man, fru Märta.”
”Han vistas här ofta. Han och min dotter Malin hafva lekt tillsammans dels här
oeh dels på Torpa. Nu hafva båda vuxit upp, ynglingen har blifvit man och jungfrun
qvinna. De hafva blifvit förälskade uti hvarandra oeh Erik Stenbock har hos mig an-
hållit om min dotter Malins hand.”
”Ett ädelt par i sanning,” sade erkebiskopen.
”Ja, så är det.”
”Hvad säger jungfru Malin?”
”Hon har besvurit mig vid min moderskärlek att förena henne med Erik.”
”Hvad har ni svarat, nådig fru?”
”Jag har svarat, att jag först måste betänka mig.”
”Det var ett välbetänkt svar.”
”Ni säger det?”
”Ja, förvisso.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>