Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
548
Eutger slutligen måste befalla honom att vara tyst och att uträtta det uppdrag, som han
hade mottagit af sm herre.
Eyttaren framtog då ett af hertigen egenhändigt skrifvet bref till herr Eutger och
aflemnade det, hvarefter Kruuse befalde att ryttaren skulle föras till ett passande rum
och der hvila ut till morgondagen, sedan han förut fått en stadig aftonvard.
Hert’?TenS , br®|, “ en kallelse tiö Kruuse, hvarigeuom denne befaides att
installa sig i Upsala till konung Johans begrafning och konung Sigismunds kröning
Kruuse skulle helst hafva velat vara frånvarande från dessa högtidligheter; men
hertigens kallelse maste åtlydas och han underrättade sin gemål om, att han redan föl-
jande dagen borde rida till Upsala för att kunna hinna fram i rätt tid, hvarefter uppbåd
på det manskap, som skulle utgöra hans följe skedde redan samma qväll. Detta man-
skap beståeende af hans väpnare och några handfasta män, bodde alldeles invid slottet
varför uppbådet var lätt gjordt och på utsatt tid dagen derpå stodo hästarne utanför
Kruuseborgs slottstrappa och hans unge väpnare Matts hade hela natten fejat de vapen
och hjelmar, som borde föras med, och sedan lassat dem på en häst, hvilken skulle föras
lös med och bära packningen.
Kruuse tog afsked af sin familj, kastade sig upp på hästryggen och sprängde
af borggården, samt red genaste vägen åt Upsala, der han inträffade efter fyra dagars
skarp ridt. 6
Der träffade han flera af hertigens män, hvilba hade i uppdrag att förbereda allt
som kunde landa till ökande af högtiden vid konung Johans begrafning och konung Sigis-
munds kroning. — Konungen hade ett par dagar förut kommit till Stockholm och der blif-
vit mottagen af hertigen och rådet.
Detta mottagande var icke det allra vänligaste. De båda fränderna, konungen
oc hertigen, betraktade hvarandra med mulna blickar och ännu medan konungen stod på
landgangen, begärde hertigen, att få i häkte inkalla ståthållaren i Finland, herr Klas
Flemming, som haft befälet öfver flottan, hvilken återfört konungen, derför att han, herr
Klas, visat uppstudsighet mot hertigens påbud och befallningar.
Konungen svarade, att herr Klas hade fått kunglig fullmagt att handla såsom han
gjort, och att fängelserna voro för brottslingar och ej för de män, som voro trogna sin
konung och herre.
, Hertigen svor en vild ed i sitt sinne, att han dock skulle veta att straffa sin
dödsfiende, som Flemming var, äfven om han ginge honom ur händerna denna gång.
Först derefter satte konungen foten på Sveriges jord och vandrade upp till slottet,
hvarest han mottogs med all den prakt, som egnade och anstod hans höga stånd.
Kort derefter inlemnade hertigen och rådet till konungen en skrift, hvari de be-
gärde, att hans majestät måtte afgifva sin försäkring om religionen och att han måtte af-
skeda den påflige legaten, samt bekräfta den sista föreningen mellan hertigen och
konung Johan.
Utan att afvakta svar derpå reste hertigen hem till Nyköping och dit anlände
onungens svar, hvilket var mycket tvetydigt och uppsatt af jesuiterna, som voro i konun-
gens följe och af den påflige legaten Malaspina. - Han, konungen, ville uppskjuta med
alla bekräftelser till sin kröning och frågade med afseende på Malaspina, om icke äfven
tartariska sändebud blifvit mottagna i Sverige,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
