Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
551
och hans lik bars på de genom hans lagar skyddade böndernas axlar till Stockholm, der
det begrofs nedanför högaltaret i Gråmunkekyrkan, hvarest ett epitaphium med latinsk
inskrift uppsattes, till dess Johan III lät utbyta detta mot den minnesvård, som nu be-
finnes i kyrkans kor, bredvid vården öfver konung Carl VIII Knutsson.
En gammal ritning visar, att den äldsta kyrkan varit fristående, utan att omgifvas
af någon kyrkogårdsmur och att hennes yttre murar stöddes af 12 korta contreforts; östra
gafveln var alldeles jemn med 4 fönster stälda 2 och 2 högt upp under hvalfvet. Tornet
var så starkt, att det kunde användas som fäste. Kyrkan hade på hvardera sidan fyra
små fönster och taket var täckt med spån ända till år 1416, då gardianen (så kallades
klostrets föreståndare) Jakobus Haquini lät täcka högkoret med blytak. Rimkrönikan vet
emellertid att berätta, huruledes:
Kyrkian är vän och stoor,
Ok haffuer en fagran, ljusan Coor; «
Sveboghana ähre lagda med gull,
Tket är mycket folk i, tha (då) hon är full.
Omkring kyrkan lågo åtskilliga små byggnader, såsom tre kapell och det så kal-
lade själakapellet, alla försedda med små torn, samt den egentliga klosterbyggnaden.
I likhet med alla kyrkor under den katolska tiden var äfven Gråmunkekyrkan
utrustad med talrika kor och altaren, bland hvilka, utom högaltaret vid östra gafveln med
der bakom befintlig omgång för munkarnes processioner, följande må nämnas: jungfru
Mariæ eller vårfrualtaret*), Sanct Fransiski altare**), Själakoret***), Heliga kois-altaret,
midt i kyrkan, m. fl.
Bland klostrets gardianer märks doktor Nikolaus Ryting, konung Carl VIII
Knutsons kanslär, hvilken var en för sin tid ovanligt kunnig och i naturvetenskaperna för-
faren man, eftersom han af folktron ansågs som svartkonstnär, i hvilken konst han också
påstods hafva undervisat Knut Posse, som åt "the omilde Rytzer* hopkokade den troll-
soppan, som i vår historia är bekant under namnet ”Wiborgska smällen*. — En del af
munkarne lär nämligen ieke hafva uteslutande vinnlagt sig om tiggeriets fria konst, utan
äfven idkat studier och klostret egde till och med ett bibliotek, hvilket dock omtalas först
år 1348, men som tillökades af flere gardianer och vid reformationstiden var ganska an-
senligt. Men konung Johan III lemnade denna boksamling åt jesuitermissionärerna Her-
bertus och Kloster-Lasse, hvilka, då de år 1585 fördrefvos, togo med sig en stor del af
biblioteket och förde det dels till Riga, dels till Braunsberg f).
Gråmunkarnes kloster var under medeltiden skådeplatsen för flera historiska till-
dragelser. I munkarnes klostersal ingick konung Albrecht år 1371 förlikning med riksens
råd och förband sig att hädanefter icke lemna rikets slott åt andra än svenske män; och
i samma sal ingick år 1494 riksens råd en förbindelse att vidhålla Kalmare recess af år
1483 om konung Hans antagande till konung. År 1531 vigdes i Giåmunkeholms kyrka
Laurentius Petri till Sveriges första evangeliske erkebiskop och kung Gösta satte sjelt staf-
*) Nu Gustavianska grafkoret.
**) Der Karolinska grafven nu står.
***) Nu Torstensonska grafven.
t) Gustaf II Adolf återtog boksamlingen ocli lade dermed grunden till Upsala bibliotek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
