Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anse den emot mig rigtade beskyllningen att hafva kommit fram
med en dikt för obehörig och orättvis. Då bugskott ocb
magtspråk, äfven om de uttalas i den historiska verklighetens
namn, ej kunna bafva någon gällande kraft, anser jag mig
likväl med dem ej nu böra befatta mig, utan jag vill i stället
upptaga de anmärkningar, bvilka af den, som på allvar ville
försöka vederläggningen af milt påstående, efter min tanka
kunnat med något slags fagert sken anföras.
Man skulle för det första kunna påstå, att Ständerna,
såsom sammankallade af eröfraren och ej af Regenten,
samman-trädt i olaglig form och således ej hade rätt att bandla i
folkets namn, samt att folket sjelft efter all sannolikhet var af
en annan tanka än Ständerna och ogillade hvad dessa gjorde.
Hvad olagligheten beträffar, så ägde den endast rum uti
hörsammandet af eröfrarens kallelse och derföre utgör just detta
hörsammande emancipationens första moment, emedan
nämligen Ständernas första handling på Landtdagcn bestod, icke
uti en Öppen förklaring att de med eröfraren ej kunde ingå i
någon underhandling, förr än Landet af dess lagliga öfverhet
vore afträdt, utan i hyllningen af den förre såsom Regent.
För öfrigt iakttogos de lagliga formerna, så vidt jag vet, till
alla delar. Vid erkännandet af adelsmännernes ärftliga
representationsrätt ej mindre än vid valen inom de ofrälse stånden
följdes gällande författningar. Dessutom bör det erkännas, att
representationen var sammansatt af Finlands kunnigaste och
mest aktade män inom de samhällsclasser, bvilka enligt
Sve-riges gamla Statsförfattning bafva representationsrätt; och des»»
utom deltog i afseende på de vigtigare frågorna, i synnerhet
den om öfver&tyrelsens organisation, Mordens dåvarande inr
sigtsfullaste Jurist, Professoren Calonius, eburu frånvarande,
genom sina råd och betänkanden i Landtdagens
öfverläggnin-gar. Att Landtdagen i Borgå och dess beslut utgöra en huU
litet blott derföre, att cn erÖfrare föranledde sammanträdet,
kan lika litet påstås, som samma dom kan fallas öfver
Svenska Riksdagen 1809, under hvars början Ständerna enligt den
välbekanta proclamationens ord öfverlade under en revolutions*»
armées ”sammanhållna svärd.” Så länge den laglige Regenten
fortfar att existera, gäller representationen utan honom intet;
men om denna genom en revolutionär handling fråntagit den
förre Hans magt, gäller deif allt, eller livad Konung och
Ständer förut gällde gemensamt. Att folket i allmänhet var af
annan tanka än Ständerna, saknar positiva bevis, men det är
troligt att ett talrikt parti fauns, som ogillade Landtdagen ock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
