- Project Runeberg -  Om Borgå landtdag och Finlands ställning 1812. I anledning af herr Geijers recension af skriften "Om allians-tractaten emellan Sverige och Ryssland år 1812" /
42

(1839) Author: Israel Hwasser
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ISter sig detta parti vissa insinuationer, som ej allenast äro
lögnaktiga utan verkligt fiendtliga emot Finlands frid och

en lemligen vårdslös historisk crilik. Till bebjertande hos skriftens
författare, reoommenderar jag genomläsningen af en uppsats, införd uti’
Tidningen Morgonbladet, för 1821, som utgafs af då varande Docenten
vid Abo Universitet A. J. Arvidsson) nn Bibliotheks-Amanuens i
Stockholm, eu politisk scribent) för hvilken jag förmodar Förf. hafva ett
synnerligt förtroende: ”Högst få äro tvifvelsulan de, bvilka ej inse,

att föräudrade tider och förhållanden ingått hos oss, under det sidsta
tiotalet af år. För att öfvertyga äfven dem som ej fatlat detta, skola
vi i korthet erinra om det förflutna. Yi veta att Finland, sedan det
erhöll egentlig författniug, varit en provins under Sverige. Derifrån
styrdes det, och behandlades stundom kanske såsom ett lydland;, men
med tacksamhet bör dock en hvar påminna sig, aljt vi i förening med
Svenskarne eraotlagit all den bildoing vi äga. Detta uttryck af erkänsla
misstycker säkert ingen, ty blott i det bröst der tacksamhetens milda’
flamma gjuter lif och värma, kan kärlekens och trohetens låga brinna
skär och klar. Och ännu har ju ingeu förlmtit, alt den bleka rosen
blomstrar på den hängångues stilla graf. — För något mer än tio år
sedan förenades vårt fosterland med det mägtiga Ryska riket, och då
vi ické utan fruktan Väntade på följderna af denna omväxling, spridde
den ädlaste Monark, lik en fridsens engel, blott sällhet och lycka ibland
sina Finska undersåter. Långt ifrån att betrakta oss såsom ett
undefr-kufvadt folk, skänkte han oss en konstitution, den ännu många länder
sakna. Han förklarade, alt Finland numera upphört alt vara en
provins, alt det Lvertom skulle fullrayndigt styra sig sjelf, under Hans
välsignade spira. Sålunda blefvo de gamla samhällsbanden brutna; en ny
tid och nya förhållanden hafva uppstått.

Men kanske finnes det flera, som i delta ombyte icke ana den
mindsta förändring i vår stallmog. Låtom oss nogare eftersinna delta.
— Så länge Finland behen skades i Aån Sverige, hehandlades det natur—
ligtvis såsom en provins under detta rike. Del deltog uti deu egentliga
styrelsen endast genom sina ombud vid riksdagame, och då dessa, efter
då rådande regeringsformer, inträfiade mera sällan, kupde Finska
lands—-män icke. ofta lägga handen vid regerings-årender. Deraf hände, att

dessa, sidsta högst sällan sysselsatte våra medborgare; man vande sig att
styras ifrån vestern, och fö voro de som riktade sin håg på politik och
statskonst. Delta måste naturligtvis så inträffa, emedan alla menskliga
bemödanden och ansträngningar äggas och bestämmas af
omständigheterna. Mau var ej i behof af dessa kunskaper, de gaguade föga; del
var således ingenting, som kuude fästa siunel vid desamma. Nästan lika
fiuuer man dåvarande tillståndet inom sjelfva Sverige; hvad under om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:57:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hiborga/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free