Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af den traditionella föreställningen, trodde nödvändigt samman*
hänga med en Rysk eröfring. Dessutom verkar erfarenheten
uf nederlag alltid mer eller mindre nedslående på
krigaremodet både hos nationer och enskilde. Men det fanns ännu
en betänklighet, som var af nästan svårare beskaffenhet. Hr
G. har ganska expressivt och tillika sannt yttrat sig, att
Ryssland under frihetstiden var en ”inre magt” i Sverige. Om det
åter medgifves att en sådan inre magt innebär för Sveriges
bestånd den största våda, och dessutom är demoraliserande
Och försvagande i ytterlig grad, bör man derjemte ihågkomma
att Finlands återförening med Sverige skulle hafva blifvit ett
kraftigt medel att befrämja dess återvaknande. Vi hafva
ofvan-före yttrat alt genom återföreningen ett stort antal
personligen missnöjde skulle, efter all anledning, hafva inom Finland
uppkommit. Till dessa missnöjde stod Ryssland genom
mångfaldiga personliga bekantskaper i ett nära förhållande och
kunde utan tvifvel försätta sig i ett ännu närmare; och om det
18g i dess afsigt, att ånyo försöka sin inflytelse inom Sverige
och der blifva en inre magt, skulle utvägarne och medlen för
ett sådant ändamål således blifvit större och flera än någonsin
förut* Utan att ingå i någon utförlig betraktelse af alla de
olyckliga både direeta och indireeta följderna af ett sådant
tillslåud, anmärker jag blott, att den verkligt Svenskt
sinnade, som i tanken uppfattade den hedröfliga taflan af dem alla,
just af kärlek till Sverige, af nit för den Svenska
civilisationen och dess bestånd, måste afstå ifrån sin önskan att
Finland åter skulle komma under Svenskt välde.
Herr G., ehuru han hvad motiverna beträffar, med mig ej
öfverensstämmer, hyser dock, såsom det tyckes, i afseende på
huvudsaken samma öfvertygelse, ehuru den ej blifvit klart och
bestämdt uttalad, ty han sysselsätter sig hufvudsakligen med
den frågan, om Sverige såsom Frankrikes bundsforvandt bort
göra försök att återeröfra Finland eller ej. Denna fråga
an-ser jag åter mig nu ej böra ytterligare vidröra. De som äro
behäftade med Bonapartismens, i synnerhet i vårt Land
epidemiska, monomani, äro oförmögne att annorlunda än på ett
sätt besvara den; och alla andra ause den sannolilkt för
af-gjord. 1 afseende på den fråga deremot, hvilken jag nu
egentligen undersökt, kan min öfvertygelse sammanfattas i få
ord. Om Sverige skulle återtagit Finland, hade det äfven
åtagit sig skyldigheten, icke blott att försvara det bättre än
förr, utan äfven att utveckla en så stark, både Sverige och
Finland, genomträngande kraft af trohet och enighet, att den,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
