Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bielckar, Weedh, Breder, slijp- och Kalcksten, sampt smà
bester skie mâtte.
1. Hwadh Landzens tillstând i gemeen ahugâr be-
finnes thet af sâ godh beskaifenheet at wij näpligentroo
thet nâgon E. K. M:t Provincier sâdanne tillfälle hafwa
till sijae âhrlige uthskyllers erleggiande och sin egen
förmögenheet att befordra än äfwen thetta Gottlandh, ty
först är sielfwa jorden mestedeels godh occ bördigh nogn,
fastän pâ somblige ohrter bade till Aker och Ang nâgot
swagare lägenheeter finnes och hwadh som ther uthi Sädh
wäxer är strijdt och graset mycket mustigt, ändoch att
sâdane ägor till Hemmanen ähre störste deelen icke sâ
widlöftige som thee uthi andra Landzorter gàrder tillagde
wara pläga. 2. Finnes uthi Landet skiöön och stoor boo-
skap i gemeen som sitt godhe werdhe medh sigh förer,
sâ och en stoor quantitet af Faár, ther af een deel heela
winteren igenoin sigh uthe pá marken föda mâste, att
nâgre bonder berättas äga tili 1000 st. Fâär och än ther
öfwer. 3. Hafwe inbyggierne gâtt Fijske medh Strömming
’och Torsk, thesslijkest och Skielefângh. 4. Een stoor
myckenheet Skough, hwilken them till âthskillige nyttighee-
ter och penningars anskaffande tiäner, elfter som intet pâ
trädet är, hwilcket icke tili gagn giöras kan, ty när trä-
det fälles kan Landtmannen siälfwe stâcken försällia wedh
Landthampnen till thee fremmandhe ahntingen uthi (?) för
bielke eller för timber, eller och then söndersága lata och
bräderna föryttra, qwistarne sampt Toppen af trädet kun-
ne brennas tili Kahl och föras tili Maasugnen och Järn-
bruket *) som ther uti Landet ähr... och af sielfwa stub-
ben och rooten brennes then bästa tiära therföre och
Gottlands Tiäran uthi ett temmeligit prijs ännu halles.
5) bestââr största dehlen af landet uthi kalkberg som
Landtmannen altijdh tili Penningar giöra kan när then
fremmande tillstââs att wara hans afnehmare, och thenne
handell icke twingas. 6) thesslijkest kunde bonden ett
*) Lummelunds bruk, hvarest en Handelsman Christoffer Nyman
bade masugn. Han kom tili Gotland 1649 och hade dâ der »Wante-
fabrik. » Fick genom bref af d. 24 April 1650 Fors sa, Lummelunds,
Bro och Ruthe Tmg i arrende. 1651 var jernbruket i gäng, ty ett fri-
hetsbref för dettas skull tili Nyman af d. 20 Oct. s. â. förekommer. Genom
Gen. Gouv. S. Bäaths Resolution af d. 6 April 1663 lemnades honom
ytterligare förmaner tili Jernbrukets bättre fortsättande. Bland annat
fick han pâ 6 ârs tid bruka och nyttja de tili bruket anslagne gärdar
utan ränta eller afgift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
