Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag samma eftermiddag beslut at sjurt*
ga vid Brahehus. — Det var en skön
afton; jag geek upp til Borgen ock
satte mig utanför vestra Muren på
var vanliga Sten, Katt och Schal
kastade jag i gräset, tänkte en stund
på min Ebba, och började sjunga:
Tyst och häpen Vandringsmannen, gàr
När den vilda stormen rysligt hviner
Kring det Fästets hotande Ruiner,
Som pä höga klippan ödsligt stär. •—
Denna nejdens, tystnad fordom stördes
Utaf Jagthorn, och af Pukors slag,
Och frän dessa stolta murar hördes
Kämpars sorl i muntra dryckeslag.
Bygdens unga Flicka här förbi
Skyndsamt efter solens nedgång hastar,
Skygga blickar uppåt Fästet kastar,
Rädd för Spöken och för Ugglors skri.
Förr pä Borgen Tärnans sånger röjdes
Ibland gyldne Harpors lena ljud,
Och harmonisk hennes lofsång höjdes
Sà- tjl Kärlekens som Vinets Gud.
Borgens Herre uti fordna d-ar,
Peder Brahe, upphöjd öfver alla,
Ägde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
