Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
raägtigt lefvandc hopp, gemensamt uppfatta Nordens stora
framtidstanke, och genom den lyfta sig upp till förmågan af
det starka, genom lifvet i alla skiften fortfarande löftet om
den trohet i sanningens och culturens tjenst, som utgör den
enda, sanna och evärdliga grunden för folkens frihet och
fort-lefvande bestånd genom tiderna? Nej 1 jag kan icke lemna rum
för det hemska tviflet på sanningen af denna ljusa
föreställning. Många dystra moln lägra sig öfver den fosterlandets
morgondag, som oupphörligt sysselsätter mina tankar, men
det löfte, jag nyss trott mig höra ifrån Nordens ungdom,
förekommer mig såsom en helsning ifrån tänkesättets innersta, som
i mitt bröst återföder hopp och förtröstan, och jag tager emot
den icke allenast med glädje utan äfven med tacksamhet.
Jag tror derföre det icke vara någon känslans förvillelse, då
jag anser detta möte vara ett ur de Nordiska folkens inre
gemensamma lif frambrytande faktum, som uttalar en ny, deras
tänkesätt inneboende ande, hvilken ehuru ännu späd och
uppenbarande sig blott i skepnaden af en älskvärd
blomnings-akt dock lofvar att i framtiden öfvergå till den sanna
förädlingens frukt. Detta faktum är således i hög grad fortjent
af en allvarlig betraktelse. Och denna fordran tillhör
detsamma i nästan lika hög grad, äfven om min uppfattning
deraf skulle vara falsk; ty var detta ungdomsmöte icke något
annat, än ett af begär efter nöje och förströelse framkalladt
gyckel med heliga föreställningar och vördnadsbjudande ord,
då är det af vigt att en sträng förkastelsedom deröfver blir
fälld, emedan Geijer hade rätt, då han sade: «En
ynglinga-corps som anser sina. nöjen för en af mensklighetens
angelägenheter, bådar icke godt för framtiden!»
Det som hos detta faktum starkast träder fram i
förgrunden och synes utgöra dess väsendtligaste innehåll, är. den
fridens och endrägtens ande, som derigenom förkunnar sig vara
den bestämmande kraften hos de nordiska folkens tänkesätt.
Men utgick denna bekännelse ifrån det rådande tänkesättets
verkliga inre och innehöll den således sanning? eller var den
hycklad, falsk och framkallad af något blott yttre högre eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
