Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANKOMSTEN. 39
när Fritz Amatus vid ätandet spärrade ut armbågarne,
som om han ämnat bana sig väg tvärs öfver bordet,
och därvid på köpet stack knifven långt in i munnen.
Svante skrapade potatismosen från sin tallrik, medan
han svängde den rundt, med sådan ifver, att hon trodde
han skulle få flisor af porslinet i halsen, och små ärt-
blommorna bredde tjockt med smör på hvetebrödet.
Hon tyckte icke om sådant bordsskick, men ville icke
anmärka första kvällen.
Tant Dea, som själf åt som en fluga, såg med för-
våning och oro barnens strykande aptit och undrade
högt, om de skulle må väl af att äta så mycket till
kvällen. Fritz Amatus lugnade henne med, att han
kunde äta femton bakelser och fem smörgåsar till kvälls-
vard och ändå vara hungrig följande morgon.
— Och jag kan äta tio potäter och en filbunke,
utom kött och bröd, till en middag, — försäkrade
Kamilla, och ingen kunde tvifla, som såg hennes röda
kinder och knubbiga händer.
— Huru många julklappar fick du? — frågade
Svante sin granne, Fritz Amatus, i en förtrolig hviskning.
— ”Tjugusex, när jag räknar alla käglorna särskildt,
annars fjorton. Och du?
— Jag fick tolf, men däribland en fiol, som kostade
20 mark! Jag skall lära mig spela fiol.
— Åhå! — utbrast Fritz Amatus så beundrande,
att han sparkade till bordsfoten, hvarvid alla de fyllda
myjölkglasen skvalpade öfver på duken.
Tant Dika mörknade allt mer, och kunde icke af
hålla sig från att säga: — Så oskickligt! Härefter
kommer jag att införa plikt för den, som spiller på
duken, :
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
