Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANKOMSTEN. 47
— Håll munnen, Stjärnhimmel! — skrek Fritz efter
honom, men märkte själf, att han ej sagt något kvickt,
gick vresigt förbi flickorna och låtsade af misstag knuffa
till dem. Då han kom till skolgården, ringde en klocka
gällt därinne, han skyndade uppför trapporna och kom
midt in i en myrstack af flickor och gossar, som tågade
in till bönen. Fritz kom med i stacken och fick plats
bland en mängd lika stora flickor och gossar. Hans
hjärta började plötsligt picka uppe i halsgropen, i stället
för som vanligt under vänstra hängslet, när han efter
bönens slut befann sig sittande i första klassen mellan
en flicka i rutigt förkläde, och en gosse med buskigt
rödt hår. Fritz tänkte på »skjuta», som han gärna
plägade stafva med sj, på västindiska öarna, hvilka han
brukade förlägga i Medelhafvet och på åtskilliga andra
vetenskapens nötter, hvilkas skal han ännu icke lyckats
knäcka. Inga sådana stötestenar förekommo dock, ele-
verna fingo läxor till följande dag, och så fingo de
gå hem.
I tamburen träffade Fritz åter sina bägge sido-
kamrater. Han gaf flickan en ringaktande blick, och
vände sig till gossen.
— Hvad heter du?
— Hektor Hällström.
— Hektor? Det är ju ett hundnamn.
— Hvad heter du då?
— Fritz Amatus Pumpenritter.
— Hvad för slag, Piumpernickel? — sade Hektor
gäckande. — Kom hit, får jag smaka om du smakar bra.
— Jag skall lära dig att skratta åt mig, — utbrast
Fritz, som ej kunde smälta, att man för andra gången
gjorde narr af honom. Han kastade skolväskan på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>