Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66 SIDENSVAHNSKA BOLAGET.
vara en af mina pensionärer, hvilken, utestängd om
aftonen, inkröp genom fönstret i den lofliga afsikten
att söka några timmars hvila i sin egen säng. Hon
har bekänt, ångrat och förlåtits, och den sönderbrutna
stolen skall med det första repareras. I det jag ännu
en gång tackar för den skarpsinnighet och tjänstaktighet
ni bevisat, har äran teckna med djupaste högaktning
Konkordia Sidensvahn.»
Vid middagsbordet utgjorde Kamillas nattliga äfven-
tyr det intressantaste samtalsämnet. Masse hade ritat
af uppträdet och smugglat papperet under Kamillas tallrik.
— Huru vågade ni gå allena hem i mörkret? —
undrade Kasse gäckande. — Tänk om ni mött en
polis... ..! |
— Som fört er i kurran, — fortsatte Eufrosyne,
hvars ögon tindrade af intresse.
— Det hade varit skönt, om vi i dag fått annonsera
efter er i Hufvudstadsbladet, — sade tant Dika med en
skälmsk blinkning.
— Och kanske fått betala hittarelön, — suckade
tant Dea.
Kamilla var på en gång flat och road af att vara
föremål för så mycken undran. Masses ritning gick
laget rundt och väckte mycken munterhet. Man såg
en suddig fond, i hvars midt satt ett fönster, och ur
detta fönster neddinglade ett par hvita ben, medan en
hatt och en näsa där nedanför antydde en andra persons
närvaro. Resten var ogenomskådligt, som Egyptens
mörker.
Alla skrattade. Spirea ensam drog ej på munnen,
hon var allt fortfarande tyst och bedröfvad och, om än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
