- Project Runeberg -  Familjen Himmelstjärna och Sidensvahnska bolaget /
124

(1892) [MARC] Author: Toini Topelius With: Gerda Tirén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

124 SIDENSVAHNSKA BOLAGET.

göra upp eld vid stränderna, men lyckligtvis för barnen
visste de icke af detta förbud, och någon polis fanns
heller icke till hands att störa dem i deras förehafvanden.

Det var ej lätt att hitta. torrt bränsle i den väl
städade parken, men han fann slutligen ett tillräckligt
förråd och snart sprakade en munter brasa mellan
stenarna. Svantes näsa sken af sot och belåtenhet.
Han ställde kaffepannan på, den var fylld med vatten.
Hur mycket kaffe skulle han taga... måntro tre te-
skedar vore för mycket? Han blandade kaffet i det
kalla vattnet och afvaktade med spänning hvad följden
skulle blifva.

Om cen stund hördes underliga ljud från pannan...
kl. klas. Jät det. Och stora kaftetarar vällde fram
både ur halsen och näsan. Svante såg orolig ut. Hvad
månne detta betydde, fanns intet bot för en sådan snufva?
Och nu igen! Det forsade fram en ström af grumligt

kaffe och släckte elden rundt omkring. Nu blef Svante
ond, han ställde med en ogillande knuff den oskickliga
pannan i gräset att lugna sig, medan han jämkade om
bränderna. Nu flammade elden åter upp, och han skulle
ställa pannan på, men, o ve! den brände och han slängde
den ifrån sig med ett rop af smärta. Där låg den på
näsan, och utgöt sitt innehåll öfver det frusna gräset.

— Spirea, Spirea, kom hit! — ropade Svante i sin
nöd och vinkade med både armar och ben. Spirea
kom flygande som en räddningens ängel, hörde om
olyckan, såg Svantes ånger och nändes icke banna

honom. — Tog du allt kaffet? — frågade hon. — Nej
bevars, — svarade Svante och visade struten, — men

inte kunna vi väl tugga torrt kafte?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:00:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/himmelstj/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free