- Project Runeberg -  Familjen Himmelstjärna och Sidensvahnska bolaget /
137

(1892) [MARC] Author: Toini Topelius With: Gerda Tirén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVANTES FYND. 137

Tant Dea fick öfver sig en störtskur af utrop, be-
skrifningar och frågor, då hon om en stund kom och
satte sig hos dem med sin stickstrumpa. Hon upp-
fattade intet annat af förslaget, än att de skulle spela
»Axel och Valborg», och att Masse skulle stå på huf
vudet. Bara golfvet höll, och bara de ej tände eld på
teatern och bara de ej förkylde sig, när de gingo hem,
och fingo lunginflammation och dogo!

Tant Dika var med om allt,- blott de ej refvo ned
huset - öfver dem. Hon hjälpte dem med alla tillrust-
ningar och var ibland med om repetitionerna.

Masse och Eufrosyne öfvade sig hvarje kväll, hvar
på sitt rum, att slänga benen på nacken, hoppa öfver
bord och gå på händerna, med flera underbara konster.
Kamilla trallade dagen i ända: »Soldatgossen» och »Säg
mig, du lilla fågel»; Svantes fiol gaf träget luft åt sina
innestängda jeremiader och Kasse gick grubblande öfver
sitt föredrag, så att han snafvade i alla trösklar. Fritz
Amatus öfvade sig att falla öfver en upp och nedvänd
pall, som tills vidare fick gälla för en ullkorg och hade
all möda att få Axels visdom att rymmas i sin burriga
peruk. Ändtligen randades dagen då allt detta skulle
gå af stapeln.

Men en stor missräkning hade de likväl därförinnan
haft. Den eftertraktade gymnastiksalen var icke att taga
på hyllan, och de fingo nedslå sina fordringar ända till
tanternas anspråkslösa sal. De voro alla murriga och
nedslagna öfver denna motgång, ända tills Masse be-
dyrade, att han skulle bereda plats för åtminstone femtio
åskådare. , Han hade sett långa sköna bräder i vagns-
lidret, dem skulle man bära upp och lägga öfver bockar.
Hela salen skulle utrymmas och endast bänk- och stol-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:00:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/himmelstj/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free