Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är skyddande, ordnande och bestämmande dess yttre
ställning. Betraktar man åter familien såsom en dél af
samhället och i dess vexelförhållande till staten, som är
uttryck af samhällets högre tendens, får, då man uppfattar
denna såsom bestämmande äfven familien, fadersväldet
positiv betydelse. Genom för stor öfvervigt af den ena
eller andra af dessa sina grundkrafter kan familielifvet
urarta och, afvikande åt någondera af tvenne hvarandra
motsatta rigtningar, hlifva sin princip otroget; fy denna
består i de båda gmndkrafternes verkliga jemvigt och
innerliga harinoni. Om det faderliga väldet blir
öfvervä-gande, förlorar familien mer och mer af sin positiva
betydelse, blir beroende af staten och dess förhållanden,
samt mer eller mindre lidande af inre förtryck och det
menskliga, som der har en af sina egentliga
utvecklings-spherer, blir urderordnadt det politiska och derigenom
ofta nog alldeles kufvadt. Då åter den moderliga
kärleken får för mycken öfvervigt, sluter sig familien inom sig
sjelf, får en blott privat ställning inom samhället och
upphör att med staten samverka för mensklighetens högre
gemensamma mål. Det är dock bekant, att fadersväldet
kan vara förtryckande, oaktadt det förlorat den inre
betydelsen af att inom familien vara statens organ och
upprätthållare af dennas högre fordran, och då är det i
allmänhet att betrakta såsom blott egoism och tyranni.
Denna egoism kan likväl till en viss grad införlifva sig
uted den moderliga kärleken, och såsom organ för
denna uppfatta familieinteresset såsoin hufvudsak och
således såsom högre än statens. Derigenom uppkommer och
underhålles det traditionella lidande hos samhället, i följd
hvaraf statens Tätt och fordran blifva underordnade un*
der faniilieinteressen, denna de ärftliga prerogativernas
magt, emot hvilken reactionen är i vår tid så häftig och
stark. Denna reaction är af tvåfaldig beskaffenhet; an*
tingen utgår den verkligen ifrån ett djupt och rigtigt upp*
fattande af statens fordran, och då är den onekligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
