Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
• perntt Ariln ’ gången visade sig såsom farsot jsmat 39
år efter pestsmittans första utbrott och således vid en
tidpunkt, då denna och följaktligen afven dess causaU
moment voro som mest intensiva. Att kopporna seder*
mera fortfarit blott genom det mägtiga contagium, som i
följd af de första grassationerna nppkom, torde måhända,
såsom ofvanföre fir sagdt, böra medgifvas; men det bör
dock icke lemnas nr sigte, att de svårare koppfarsoterna
vanligen sällat sig till de mer eller mindre vådliga och
elakartade sjokdomsformer, som bero af och tillkänna*
gifva en stegrad kraft hes det epidemiska caasalmomeo*
tet, eoh att man således har svårt att alldeles uteslnta
kopporna ifrån de i bestämdare mening epidemiska sjuk*
domarnes sammanfattning. När man undantager Diger*
döden, hvilken, oaktadt dess jemnförelsevis korta duration,
likväl uti häftighet och den på en gång inträffade för*
ödeisen torde vara den största af alla, är det ingen af
de stora eller menniskoslägtets helhet genomgripande o*
pidemiska constitutionerna, som mera närmar sig till lik«
het med den, soiii låg till grund för den Justinianska
pesten, än den vi sjelfve öfverlefvat. Det är visserligen
mycken skiljaktighet emellan de tvenne fruktansvärda
sjukdomsformor, hvilka uti dessa olika tidehtarf utgjort
det hufvudsakliga uttrycket af dea epidemiska
inflytelsens välde, men denna skiljaktighet emellan böldpesten
och choleran torde bafva sin grund, mindre uti olikhet
hos den epidemiska inflytelsen sjelf, än uti den olika
charakteren af de generationer, på hvilka den i dessa
olika tidebvarf verkat. Men om vi åter antage, att den
epidemiska inflytelse, som bestämde sjitkdoitis-charakteren
i det sjette seklet« icke var qvalitativt mycket skiljd
ifrån don, som herrskat i vår tid, hafve vi icke skäl
att förundra oss deröfver, att varioloid-epidemier under
de seduare åren inträffat, utan snarare deröfver, alt de
icke varit svårare, mera utspridda och förödande.
Ehuru läran om den herrskande eller pandemiska eonstitu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
