Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en ovänlig förmåga af erndilion. Men betraktar man
deremet det intelleetuella lifvet i dess rigtning inifrån
vtåt) uti hvilken det, utgående ifrån menniskovarelsens
innersta djnp, för tanken och reflexionen uppenbarar det
högsta både i dess relativitet och i dess bestämmelse Och
således framträder såsom originell alstringsförmåga af
i-déer, så träffar man hos Rhachitici deraf en fullkomlig,
och äfven för menniskor, hvilka derpå ej göra särdeles
ttora anspråk, tydligt framträdande negation. Med
uppmärksamheten utåt vänd och i följd, af en inre
nödvändighet <jvardröjande på begreppsbildningens ståndpunkt,
hafva de icke något sinne för vetenskapens högsta
problemer, och i alla sina vetenskapliga åsigter och
meningar upplyfta de det yttre öfver det inre, det tillfälliga
Öfver det fundamentala och hafva derföre en nästan
slaf-visk vördnad för det traditionella. Inom känslans sphær
är förhållandet ungefär detsamma. Uti egentlig mening
saknas alldeles den menniskovarelsens helhet
genomträngande, sig i medvetandet såsom religion och i viljan
såsom kärlek uppenbarande känslan af det enskilda
men-niskol.fvets grundförhållande, hvilken vi med ordet
kan-sla taget i dess högsta mening, vanligen benämna, utan
i stället iräfiar man endast ett aggregat af passioner,
hvilka, då de så motvaga hvarandra, att ingen af dem
får uppstiga till öfvervälde öfver de öfriga, gifva åt sin
sammanfattning en skepnad äf yttre öfverensstämmelse,
hvilken den oerfarne ofta anser såsom uttryck af en inre
.enhet, hvilken likväl ej existerar, eller rättare sagdt är
alldeles upplöst. De enskilda passioner, som
hufvudsalc-ligen utmärka Rhachitici, äro arghet och vällust. Den
förra har till en stor del sin grund uti lefverns
öfvervä–gande utbildning, och denr sednare uti bäckenets trånga
rymd, hvarigenom sexualotganerne, hindrade i sin
utveckling, icke förmå till sig Öfverflytta producrtviteten*
centralkraft, utan fortfara att beherrskas af individualitetens
13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
