Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kin rare åskådning gälla i theoretiskt afseende mera.
Utom denna synkrets är det deremot for bägge mörkt; men
man har i var tid fått höra påståenden, att det just är
i detta. mörker, som man ser säkrast, emedan den dager,
som ideen utbreder öfver föremålen, anses såsom förT
villande. I öfverensstämmelse dermed har man äfven
yrkat nödvändigheten af en uppfostran, hvarigenom den
positiva kraft, som utgör själens synorgan, icke allenast
försummas, utan äfven om möjligt förtryckes; så att det,
som genom det kroppsliga ögats perception blir
omedelbart gifvet och som ensamt för gälla såsom verklighet,
må, så vidt möjligt är, vaja befriadt ifrån inflytelsen af
själens inre krafter. I följd deraf finnes uti den
naturvetenskapliga litteraturen, såsom en betydlig del af dess
nuvarande innehåll, en med rask fart tillväxande massa
af sammanhopade data, som äro utan all väsendtlig
betydelse. Träflånde är i afseende härpå följande
anmärkning af vår Förf.: *’Es gicbt uberhaupt in der Geschichte
der Natur kleinliche Dinge, wie in allén anderen
Wis-senschaften. Man hat gesngt: Bei der Beobachtung der
Natur könne man nichts Ueberflussiges sehen. Dies ist
von gewisser Seite av a hr,’ aber oft auch sehr unrichtig
ausgelegt worden. Fur den, der beobachtet, mn
Natur-gesetze zu entdecken, kånn der kleinste Umstand von
Wichtigkeit seyn und zur Entdeckung des Gesuchten
lei-ten. Hundert andere Umstände können von ihm
beach-tet und fur wichtig gehalten seyn, die es niclit waren.
Hat er das Gesetz entdeckt, so fiihre er uns zu
deinsel-ben auf dem geradesten Wege, niclit aber auf den
vie-len Umwegen, die er selber gehen musste, ehe er zur
Wahrheit gelangfe. Suchte er dasselbe vergeblich, so
ist es fur den kiinftigen Forscher gut zu wissen, das .
verborgene liege nicht unter diesem oder jenem Stein,
und die Kennzeichen dieser Steine zu haben. Aber wein
können haarfeine Beschreibiingen aller Flächen, Seilen
und Ecken desselbeu niitzen?” — Men hvem känner icke,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
