Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uppkommarfde Verldsasigtfen blir så full af
ihconseqven-ser, att den alldeles icke kan uthärda någon strängare
profning. Men dess magt förminskas icke derigenom,
ty det beställsamiha förståndet är uppfinningsrikt på
so-phismer, for att lÄde utsmycka det grofva, hvitmena det
onda och förnedra -det heliga, så att all kraft hos men*
niskan ifrån den lägsta naturdriften ända upp till hennes
kärlek för sanningen och hennes dyrkan af det heliga
förvandlas till förmåga, af egoistisk njutning.
Vetenskapen får namn och betydelse af det ädlaste nöje och ifrån
religionen hemtar man jemnt upp så mycket, att man
dermed kan förjaga eller åtminstone mildra
förskräckelsen af den mörka tanken på döden. Denna veklighetens
rerldsåsigt har understundom i sin yttre skepiufd några
skenbara drag af godhet, och lågsinte smickra re prisa
den derföre gatiska ofta såsom sådan. Men vid en
närmare betraktelse finner man, att den är käHekslös ända
grymhet, och det torde kunna antagas såsom en afgjord
sats att af alla de lefnadsåsigter, som för öftigt ifrån
egoismen utgå, ingen har en så stor förmåga, att
befordra förvissninSén af inenniskokärlekenS innersta rot,
som sensualismen* ’
Hersklystnaden gifver åt emancipationen en
bestämdare rigtning och större intensitet, och derigenom liar
den stora rörelse- *och omhvälfningskraft uppkommit, so«A
htifvudsakligen bidragit till den egna charakteren af vålr
tids 8amhällshistoria, och hvilken vanligen kållat sig sjelf
liberalism. Att liberalismen till sitt innersta väsende är
sträfvande efter välde eller tendens till despotism och ått
den således hvarken har ett utvidgande af den
personliga friheten till ändamål eller kan kafva dehsamma till
följd, är både theoretiskt och historiskt bevisligt. Den
strid, som af liberalismen blifvit väckt, har ifrån början
närmast gällt de ärftliga företrädesrättigheterna, eller med
andra ord, såvida dessa hafva sin rot i slagtets välde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
