Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mbka, obli id’ii (tenna da» orgeöisfc* v»*M«R* positb
va grund» som kallas mui Och, i d«Mmara apeeiaUa
förhålland* iill individualiteten, lif. Når man m deret
mat , såsom Heiarotb, antager växelförhållandet såson*
pwllirt, fil jer deraf omedelbart w föroekelse af natu?
gens idé eller af det väsendtliga och positiva deri. |
stället att denna sedermera skulle kunna underordna*
menniskana högsta föreställning, hennes tro på .fiad, **h
derigenom framträda i fuH klarhet» faller de» under väb
det af cosmologicns grundbegrepp. Härigenom uppkom,
mer den för både religiositeten oek naturvetenskapetnes
högsta princip så; vådliga motsägelsen emellan föreställ*
»ingaroe om Gud eeh om naturen,. eeb vetenskapen nte*
Otäflger ifrån sitt område begreppet om Gud;, såsom vstl*
dens skapare. Det är verkligen rövande att se, bom
Heinroths ieke hycklade ntan allvarlig», religiositet
vanmägtigt och fruktlöst kämpar med hsos fixerade» ikeå
va pqb inskränkta vetenskapliga begrepp. Den förmår
icke träng» in Inom sammanfattningen af dessa, ntan
upplöser sig i fromma declamationer, som sprida sig ut
öfver ytan och gifva denna en skepnad,, sem är I rak
strid emot det verkliga innehållet, Ätt Förf «ti sik
hyllning af incttationsbegreppet icke inskränkt sig till dek
individuella lifsprooessen, utan derunder sökt underordna
äfven generationens idé, synes deraf, att knft betraktar
skiljaktigheten emellan könen såsom vexelineUatiouent
högsta uttryck. Hen icke e» gång i de rent anthrapo»
logiska betraktelserna bar han-förmått göra sig fri ifrån
inflytelsen af detta begrepp. I den betraktelse af ment*
»iskoslägtetg historia, uti hvilken han företager sig att
bypothetiskt förutsäga äfven dess tillkommande öde»,
utgår han icke ifrån en antbropologisk synpunkt och
förtröstar således ej på deo gudomliga krait, som genom
den measkliga personlighetens nyfödelse verkar till
slag-tets frälsning, utan tvärtom omfattar han med sitt- bopp
den- physioaliska lag, i kraft hvarafenligt boas mening.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
