Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klostret i Vadstena. Historiskt utkast af C. Silfverstolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25
JKLOSTRET I VADSTENA. 3
medeltidens fästen egnade blott till flärdfull prydnad. Flit och
möda sögo derur en ymnig honung, och en hvar, som läser ett verk
af någon bland vår medeltids skriftställare, måste förvånas öfver
den ansenliga beläsenhet, som röjes i de vanligen talrika citaten.
Nunnornas färdighet i qvinliga handaslöjder prisas med rätta,
och de konstmässiga skrudar, som ännu förvaras i Vadstena kyrka,
äro utan tvifvel förfärdigade af vadstena-nunnornas konsterfarna
händer. Bland cle "nedanstående bidragen till kännedom om
Vadstena klosters personal förekomma många bestämda uppgifter om
de konster af allehanda slag, som utöfvades inom klostermurarna.
Medeltiden ärfde i de södra länderna från cle tider, som föregått,
en i många afseenden utbildad konst; den ombildade och
utbildade mera än den sjelf uppfann. Hos oss åter kan detta endast
i någon mån gälla bildhuggarekonsten. De öfriga sköna konsterna
äro vårt arf från medeltiden.
Äfven medelbart bidrogo klostren till att uppmuntra dem.
De fromme christne, som utvalt sina grafplatser inom klostret,
smyckade gerna det tempel, i hvars sköte cle en gång skulle
komma att hvila, och golfvet i Vadstena klosterkyrka är ännu i
dag en hel mosaik af rikt skulpterade grafstenar.
Många främmande klostersamfund hade utbredt sig inom våra
gränser, då en af vårt lands egna döttrar genom sina framstående
personliga egenskaper förvärfvade sig påfligt tillstånd att
grundlägga en orden, som snart skulle ådraga sig främmande länders
uppmärksamhet. Den slägt, hvarifrån Birgitta1) härstammade, var
berömd för fromhet. Redan hennes farfars farfar skall enligt
berättelsen hafva vallfärdats till* det heliga landet, och son efter
fader hade sedermera följt detta exempel. Birgitta företog tillika
med sin man, herr Ulf Gudmarsson, pilgrimsfärder först till S:t Olaf
i Throndhjem och derefter till S:t Jakob i Kojnpostella. Efter
återkomsten till sitt hem beslöto de båda makarne att draga sig undan
från verlden. Ulf ingick i Alvastra kloster, der han afled den 12
Febr. 1344. Birgitta begaf sig då vid 42 års ålder, till samma
kloster; det väckte förvåning att se en qvinna midt ibland munkar,
men hennes fromma vandel skulle snart förbyta tadlet i beundran.
*) Yi förbigå Birgittas lefnadshistoria, emedan vårt hufvudsakliga syfte
är att lemna sådana upplysningar, som -näppeligen kunna hemtas från annat
.häll än medeltids-urkunderna, och hänvisa för öfrigt våra läsare till
Hammerichs: Den heilige Birgitta og Kirken i Norden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
