Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klostret i Vadstena. Historiskt utkast af C. Silfverstolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
C. SILFVERSTOLPE.
28*
Peterskyrkan förfogade och som nu skulle komma äfven den höga
norden till godo. Samma rättighet synes sedermera hafva
tillkommit alla birgittinerkloster, att döma af en år 1397 utfärdad
förteckning på ifrågavarande aflat, hvilken af prester vid
Peterskyrkan i Rom öfversändes till birgittinerklostret i Danzig. Vadstena
kloster kom äfven i åtnjutande af rättighet att utdela den aflat,
som föregående påfvar förunnat alla augustiner-ordqns kyrkor.
Det gamla braket att en nyvald påfve stadfästade sina
företrädares privilegier var naturligtvis af största vigt för en så ung
stiftelse som klostret i Vadstena. Urbanus lät i sådan afsigt en
af sina kardinaler, Elziariüs, undersöka huruvida klosterreglorna
voro författade i öfverensstämmelse mecl de kanoniska lagstadgarna.
I det intyg, denne härom utfärdade, anträffa vi för första gången
de utförligare föreskrifterna angående birgittinernas klosterlefnad.
De inledas med den vanliga hufvudregeln om ödmjukhet, kyskhet
och fattigdom. Derefter följer beskrifning på klosterdrägten.
Nunnornas klädnad skulle vara en hvit och en grå kjortel, en hvit
hufvudbonad (kapuschong), som betäckte kinderna, en grå mantel
utan veck och rynkor, som sammanhölls öfver bröstet med en
träknapp och som slutade en tredjedels aln ifrån marken. Munkarne
skulle nytja en underklädnad af hvitt vadmal och deröfver en
kjortel af grått vadmal samt slutligen en grå mantel. På hufvudet
buro de en grå mössa af kläde eller vadmal med kapuschong.
Till foder kunde om vintern fårskinn användas.
mulna, 21) till Vadstena, för att tillika med biskop Thomas i Vexiö förestå
klosterbyggnaden, hvarvid han ådagalade största nit; anlade munkarnes
trädgård. Omnämnes i diplomer sista gången såsom klostrets syssloman 1381.
† 1405 viel 90 års ålder. Förde i vapnet tre liljor snedt öfver skölden.
XVIII. Finvidus, presb.; förfärdigade och »fullbordade» (månne målade?)
en del af glasfenstren i nya koret. † 1424.
XXII. Petrus Johannis, stekare. Ingick 1384 såsom lekman i klostret,
dit han begifvit sig för att öfvervara deji fest, som firades i anledning af att
Birgittas stoft fördes från Rom till Vadstena. Skicklig bokbindare och
glas-makare; tillverkade de glasrutor, som användes till en del af fenstren i
munkarnes nya kor. † 1405.
Nunnor:
7. Katarina Magnussadotter ; föcld i Turkiet. Bortröfvades af christne,
hvilka öfverlemnade henne till drottning Johanna af Neapel, som ämnade gifva
henne i Birgittas vård och derföre sände henne till Rom. Vid hennes ankomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
