Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klostret i Vadstena. Historiskt utkast af C. Silfverstolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25
JKLOSTRET I VADSTENA.
15
hafva på klostret lagt ansvaret för gudstjensten upprätthållande i
dessa kyrkor under en tid, då tillgången på kyrkoprester var
jemförelsevis ringa. Det högre presterskapet hade väl förenat sig med
konung Albrekt, för att utbreda sitt beskydd öfver klostret, men det
var icke förr än efter Katarinas död, som det mäktigare ingrep i
klostrets angelägenheter. Under namn af Jungfru Mariæ penning borde
enligt en af konungen och erkebiskop Peter i Upsala gifven
förordning en allmän afgift utgå till Vadstena klosters uppbyggande och
underhåll. Erkebiskopen hade dock försummat att härvid fästa
löftet om aflat och derföre synes allmänheten icke hafva varit särdeles
villig att ställa sig befallningen till efterrättelse. I anledning häraf
utfärdade hans efterträdare erkebiskop Birger och hans suffraganer
d. 12 Sept. 1381 ett förnyadt påbud härom, men med det
uttryckliga tillägg att 40 dagars aflat skulle blifva lönen för dem, som
er-lade den äskade afgiften, hvilken borde utbetalas före midfastan
och uppbäras af kyrkopresterne, för att af dem öfverlemnas till
prostarne och slutligen genom domkapitlen komma klostret till godo.
Detta påbud lades i Herrens egen mun, i det man lät honom ställa
en uppmaning till menniskorna »om hjelp till ett klosters
uppförande, på det att rikets synder må förminskade varda». Hvar och
en, som kommit till myndig ålder, skulle erlägga 1 penning, utom
klosterfolk och tjenstefolk, hvilka derifrån befriades.
Klostrets styrelse hade dock fortfarande bekymmer i anledning
af de verldsliges ringaktning af klostrets eganderätt. Påfven Ur-
XXIX. Johannes Karoli; genomgick skolan i Prag; presb.; munk 1387.
Sannolikt har denne skrifvit det »collectarium indulgenciarum», som Stjernman
omnämner i Tal om de lärde Vet. tillst. s. 33—34, not. och som innehåller
skrifvarens namn Jo. Caldarini, med anteckning: Präge scripta anno d.
MCCCLXXVI. † 1388.
XXX. Andreas Lydhekini; lärare i Örebro skola. Munk 1387. Skref
en del af Yadstenadiariet och »mycket annat». Afled efter flera års sjukdom 1410.
Nunnor:
38. Ramborg Staffansdotter. Ingafs i klostret 1382 af sina föräldrar
Staifan Stangenberg och hans hustru Birgitta. Skicklig i skrifkonsten och
öfriga arbeten, som tillhörde nunnornas sysselsättning. † 1410.
43. Christina Staffansdotter, syster till föregående. Redan 1375
skänkte fadren jord till klostret såsom ingift för henne, men hon invigdes ej
förr än 1384. Yaldes 1402, då abbed. Ingegerd Knutsdotters lefverne väckt
missnöje i klostret, att förestå hennes embete till dess påfven hunnit fälla
dom i målet. † 1438.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
