- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Första delen /
21

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klostret i Vadstena. Historiskt utkast af C. Silfverstolpe

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

25

JKLOSTRET I VADSTENA.

21

den 3 Febr. 1403 »afsade sig sitt embete». Så alldeles frivilligt
skedde detta dock icke. Mot slutet af år 1402 hade nemligen
åtskilliga bland nunnorna och munkarne fattat beslut att icke
längre lyda under en abbedissa, mot hvilken man kunde framlägga
sådana anklagelser, som de, hvartill Ingegerd gjort sig skyldig.
38 bland nunnorna utvalde Christina Staffansdotter till sin
abbedissa och i förening med hela munkkonventet tillkallade de en
notarius publicus, hvilken uppsatte den anklagelsekrift, som de
ernade afsända till påfven. Denna anklagelse gälde äfven biskop
Knut i Linköping, hvilken beskyldes för att, på grund af sin
slägtskap med abbedissan, hafva alldeles tillslutit ögonen för hennes
brott och ingalunda velat tillåta hennes afsättande.

Abbedissan hade i hög grad försummat regiens efterlefnad
och systrarnas andliga väl. Klostrets egodelar hade hon
vårdslösat, så att armod hotade nu i stället för den rikedom hon vid
sitt tillträde mottagit, dess dyrbara privilegier och rättigter aktade
hon föga och försummade alldeles att hålla kapitel och med
kon-fessorn och konventen rådpläga om klostrets bästa. Klostret led
äfven af det vanrykte hon ådragit sig sjelf genom att ställa sig på
en förtrolig fot med klerker och lekmän utanför detsamma.1)

I klostret förvarades en kista, hvari voro inneslutna de
penningar, som influtit för aflat, såsom offer o. s. v., och som till
största delen voro påfvens tillhörighet. Kistan var förseglad med
erkebiskopens i Norge och tvenne andra prelaters sigill. Dessa
hade abbedissan uppbrutit, uttagit penningarna, och gifvit 200 mark
åt biskop Knut. Några bref hade af henne blifvit förfalskade, och
munken Lucas hade hon förledt till åtskilliga felsteg, i det hon
gömt honom i nunneklostret och der låtit honom vara behjelplig
med att förstöra påfliga privilegiebref, hvarefter hon affärdat
honom med mycket guld och silfver till påfven. Sex af de äldre
munkarne kunde icke blifva prester på grund af det förtal hon
om dem låtit utsprida, ehuru intet annat ådragit dem hennes
ovilja, än att de icke låtit förmå sig att bryta emot de påfliga
påbuden eller kränka klostrets privilegier.

Klostret hade redan förut en gång inför drottningen,
erkebiskopen i Upsala och hans suffraganer framburit dylika klagomål

»Nimia familiaritas et singulares amores cum secularibus, tam laycis,
quam clericis .. . .»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:01:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/1/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free