Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klostret i Vadstena. Historiskt utkast af C. Silfverstolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25
JKLOSTRET I VADSTENA.
29
sjelfva ej syntes, samtala med främlingar, då konfessorn och en
bí munkarne, eller ock två munkar eller nunnor, voro närvarande,
hvilka borde se allt som tilldrog sig, utan att höra samtalet.
Johannis efterträdare Martinus V ansåg dock icke detta tillräckligt
betryggande. Han menade att vittnena äfven borde höra allt hvad
som sades. För öfrigt visade han sig mera frisinnad i afseende
på den undfägnad klostret hade att bjuda på. Enligt konung
Henriks i England samt konung Eriks och drottning Filippas
förböner, tillät han nunnorna att upplåta sina håfvor åt de
besökande, som hungrade äfven efter annat än andlig spis.
Abbedissan Gerdica fick äfven mottaga åtskilliga andra
påfliga bestämmelser rörande sitt kloster, hvaribland må nämnas
tillstånd för en hvar, som ej blifvit bannlyst, att begrafvas inom
klostret, dock med rättighet för sockenkyrkan att göra sina
anspråk efter ,den aflidne gällande. Detta var en rättighet, hvaraf
verldsmenniskorna visste att med förkärlek begagna sig.1) Under
allmänt interdikt finge gudstjensten i klostret firas »inom stängda
dörrar och med sänkt röst»; på vissa högtider var det till och med
tillåtet att öppna dörrarna, låta klockorna ringa och högt
uppstämma sina sånger, såvida icke klosterfolket gifvit anledning till
interdiktet. Utan abbedissans, konfessorns och båda konventens
medgifvande var det ingen tillåtet att utträda genom
klosterportarna, icke ens för att begifva sig till något annat kloster,
och alldeles förbjudet var det att öfvergå till någon annan
orden, med ett märkligt undantag för karthusienserorden. Den som
bröte mot dessa föreskrifter hade ingenstädes att påräkna något
skydd, men kunde deremot af biskopen i stiftet gripas och insättas
i fängelse.
Efter att hafva i nitton år förestått den utan tvifvel ganska
besvärliga befattningen såsom klostrets abbedissa, nedlade Gerdica
Hartlefsdotter sitt embete d. 27 April 1422.
Att de slägter, som på något sätt blifvit förenade med Birgittas,
önskade jordas i hennes närhet, var en följd så väl af den allmänna
föreställningen om kraften af helgonens beskydd, som måhända icke mindre af begäret
att lysa genom berömda anor. Af Bjelke- och Bondeslägterna äro talrika
medlemmar begrafna i klostret, och bland andra personer som under denna
period der begrofvos, finna vi abbedissans egen fader Hartlef Bolk, som dog
redan 1390, men hvars stoft 22 år sednare flyttades till Vadstena; Bo Jonssons
-enka Margaretha Dume begrofs här 1410 och tre år derefter herr Christiern
Nilssons (väse) hustru, fru Margaretha Karlsdotter m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
