Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klostret i Vadstena. Historiskt utkast af C. Silfverstolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
C. SILFVERSTOLPE.
28*
Konung Erik och drottning Filippa hade till Vadstena kloster
öfverlemnat tvenne guldkronor, med vilkor att en nyvald konung
skulle få begagna dem till sin kröning, i händelse klostret icke
dessförinnan för egna behof afyttrat dem. Konung Karl fann att
dessa dyrbarheter, hvaraf klostret i strid emot reglorna, men på
grund af Filippas testamente, kommit i besittning, kunde bringa
klosterfolket i »själavåda», och sade sig derföre vilja utbyta dem
emot något, som kunde vara klostret nyttigare. Kronorna, som
voro besatta med perlor och ädla stenar, egde ett högt värde;
drottningens uppskattades till 1073 stockholmska mark och
konungens till 698 mark. Till förderfliga lyxartiklar räknade konungen
äfven ett halssmycke i form af en hund, värderadt till 130
rhenska floriner, och en gyllene gördel, värd 1052 mark.
Östgötalag-mànnen Erik Nypertz och flera andra vitnen intygade att de varit
närvarande då konungen köpt dessa saker af klostret, och
betalning lär hafva följt inom kort1). En guldtafla, som inneslöt
reliker ocli uppskattades till 270 nobler eller 1080 svenska mark,
förevisades äfven för konungen, men fick tills vidare tillhöra klostret.
Konungen sörjde clock icke blott för klosterfolkets andliga
utan äfven lekamliga väl. Någre munkar ämnade resa öfver till
Lübeck för att deltaga i det generalkapitel, som der skulle hållas
1456, men konungen förbjöd dem stiga ombord, af fruktan att de
skulle råka illa ut för den danska flotta, som oroade Östersjön.
Ett annat tillfälle att visa sin välvilja mot klostret yppades för
konung Karl då Vadstena borgare inför honom klagade att de
betungades af dagsverken och tomtören till klostret. Konventen
besvarade dessa klagomål med en utförlig redogörelse för
uppkomsten af nämnda skyldigheter. I klostrets skrifvelse heter det bl. a.
att, då klostret först grundlades, skänkte konung Magnus dit hela
den vall, hvarpå så väl klostret som staden sedermera bygdes.
Sedan klostret blifvit uppfördt, tillströmmade folket så att staden
måste utvidgas, och då detta skedde på klostrets egor, blef det
stadgadt att hvar och en, som ville bygga i staden, skulle till
klostret utgöra 12 dagsverken och en skatt af l/2 mark sv. pengar
i tomtöre. Drottning Margaretha gaf staden »bok och stadsrätt»,
ocli förbehöll kronan alla sakören och kunglig rätt, men då konung
Erik blef allena styrande i riket, öfverlät han äfven dessa sednare
’) Den 19 Mars 14-56 utfärdades qvittobrefvet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
