Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klostret i Vadstena. Historiskt utkast af C. Silfverstolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
C. SILFVERSTOLPE.
28*
detta rykte endast vore ett illasinnàdt förtal, utspridt af
erkebiskopens parti. Detta bref borde konfessorn uppläsa från predikstolen
och sedermera meddela det till borgmästarne i Vadstena.
Ett annat slag af brandskattning förestod nu det svenska
folket, eller rättare sagdt hela den christna verlden. Constantinopel
hade 1453 fallit i Osmanernes händer. Pius II utfärdade 1460
en bulla, innehållande på samma gång christenhetens
krigsförklaring mot de otrogne, som löfte om fullständig aflat för alla, som
på något sätt bidrogo till krigets utförande. Det gälde nu att
samla penningar, och bland de många aflatskrämare, som utsändes
Öfver hela Europa, var äfven en spanior eller italienare, vid namn
Marinus de Fregeno, hvars olyckliga lott blef att i de nordiska
länderna söka väcka till lif det slocknade intresset för korstågen.
Ur Lübecks äldsta stadsböcker äro oss meddelade åtskilliga
värderika upplysningar1) om de öden, som drabbade honom i norden.
Ett stort antal af de aflatsbrei han utdelat i Sverige finnes ännu
i behåll, och med dem kan man följa hans spår. Den 1 Februari
1461 uppehöll han sig i Strengnäs och utfärdade derifrån ett
af-latsbref till förmån for Juleta kloster. Till en början gick allt
honom väl i händer, men lyckan vänder sig ofta om. En del af
sina hopsamlade skatter sände han till Lübeck, man vet icke rätt
huru "mycket; en annan del, utgörande 7,000 mark, förde han med
sig sjelf, men den ständiga penningeförlägenhet, hvari konung
Christiern befann sig, och som tvang honom, såsom ofvan är sagdt,
till åtskilliga utpressningar, föranledde honom äfven att göra ett
djupt grepp i aflatskrämarens kassa. För att icke ådraga sig
kyrkans straff, föregaf han ett tillämnadt tåg emot ryssarne, såsom
anledning härtill. leke lyckligare gick det med cle till Lübeck afsända
skatterna, hvaraf en del råkade falla i händerna på hertig Fredrik af
Braunschweig, och en annan del, utgörande 4,240 gulden,
borttappades på vägen mellan Wismar och Lübeck. Konung Christiern
var dock klokare än att han skulle hafva förbjudit Marinus att
fortsätta sina spekulationer, men gjorde det statskloka förbehållet
att hälften af medlen skulle tillfalla konungen. På detta vilkor
iick Marinus under tre års tid ströfva omkring i landet. Lyckan
började åter le emot främlingen. Utom penningar samlade han
äfven annat, som kunde vara af värde, och isynnerhet visade han
Pauli: Lübeckische Zustände im Mittelalter. *2: sid. 85 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
