Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förhandlingarna rörande Katarina Ulfsdotters kanonisation, af C. Silfverstolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
C. SILFVERSTOLPE.
2
det svenska namnet. Hetmes stiftelse i Vadstena underhöll sin
egen beskickning i Rom, hvarifrån talrika, ännu till en del
förvarade depescher hemsändes under en tidrymd af ett och ett halft
århundrade. Snart blef det främlingarnes tur att besöka vårt
land, för att der nedlägga sina offer vid helgonets graf. Hela
landet kan med skäl sägas håfva kommit i åtnjutande af Birgittas
rykte, hvars utbredande till icke obetydlig, del anförtroddes åt
föreståndarne för hennes hus i Rom, •— en utländsk besittning,
visserligen bland de minsta, men af en ingalunda ringa betydelse
för vårt folks kultur under medeltiden. Desse föreståndare voro
munkar ifrån Vadstena, hvilka härigenom fingo anledning till
vidsträckta resor. Birgittinerklostren i det södra Europa synas
nemligen hafva varit angelägna om att ställa sig till en viss grad
under deras uppsigt. Om dylika inspektionsresor tala stundom
de till Vadstena hemsända rapporterna. Med tiden erhöllo
vad-stenamunkarne i Rom ett nytt uppdrag. Redan länge hade
såväl Birgitta som hennes dotter Katarina hvilat i frid i skötet af
sin älsklingsstiftelse, då allt flere underverk vid dottrens graf gåfvo
de öfverspända sinnena till känna, att hon borde anses värdig att
vid modrens sida erhålla de kristtrognas dyrkan. Härom inleddes
talrika underhandlingar, hvilka af de nämnda sändebuden
fram-buros inför påfvestolen. Ända inemot gryningen af den nyare
tiden fortsattes arbetet för vinnande af detta mål, hvarom
åtskilliga handlingar i våra arkiv veta att förtälja.
Den medeltidskodex hvarom nu frågan är, har för icke många
år sedan blifvit i ljuset framdragen. Doktor B. Dudik erhöll 1865
af k. k. österrikiska statsministeriet i uppdrag att genomforska
åtskilliga arkiv, hvaribland särskildt de i Galizien befintliga. Sin
berättelse om denna forskning har han infört i »Archiv für
oesterreichische Geschichte», 39 bandet, tryckt 1868. I den der
förekommande förteckning öfver handskrifterna i dominikanerklostret
»ad s. Trinitatem» i Krakau är under n:o 10 upptagen nämnda
kodex, som numera blifvit af k. riksbiblioteket inköpt för en summa
af 200 floriner. Möjligen har den utgjort en del af det litterära
rof biskop Brask medförde ur landet.
Den utmärker sig genom sin särdeles nitida skrift och är
inbunden i ett med guld inväfdt damastomslag, fodradt med grönt
siden, i likhet med det franska presterskapets breviarier. Samtliga
bladen hafva erhållit 4 hål, utgörande märken efter det segelgarn,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>