Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förhandlingarna rörande Katarina Ulfsdotters kanonisation, af C. Silfverstolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
C. SILFVERSTOLPE.
10
hufvudslöjan och kronan, som efter hennes död gåfvos till de
jungfrur, hvilka i klostret ingingo.
5:te och 6:te artiklarna beskrifva huru hon, då allt flere
underverk skedde vid modrens graf, begaf sig till Rom i Gregorii
XI:s tid på uppmaning af konungen och de förnämsta i riket,
samt derifrån till Neapel, hvarest modren äfven någon tid vistats.
Ändamålet med denna resa var att uppsamla underrättelser om
Birgittas underverk. Ännu en gång, under Urban den sjettes tid,
besökte Katarina Rom för att utverka modrens kanonisation ; men
dels genom denne påfves död, dels till följd af den schism, som
då ånyo inbröt inom kyrkan, nödgades hon afbryta sitt ärende
och återvända till Vadstena, der hon slutligen afsomnade.
Då Katarina afreste till Rom, medförde hon en bok
innehållande de ifrån Sverige hopsamlade berättelserna om modrens
underverk och åberopade äfven ett af biskopen i Odense, på Gregorii
XI:s befallning, utfärdadt bref om undersökningar rörande
Birgittas lefnad. Äfven öfverlemnade hon till påfven (1377) en samling
af modrens uppenbarelser, fördelad i flere volumer, på det att
undersökningen måtte kunna så mycket mera påskyndas, hvilket
äfven berättas i det af kardinalen Johannes cle Turre Cremata
skrifna företal framför hans utläggning af några bland nämnda
uppenbarelser, hvilka på kyrkomötet i Basel framhållits såsom
tvifvelaktiga. Dessa skrifter fördelades sedan af påfven på
åtskilliga dertill utsedde kardinaler. Efter denne påfves död
öfverlemnade Katarina 1379, åtföljd af Alvastrapriorn Petrus och
Vadstena klosters förste confessor Magnus Petri, samma verk till
Urban den sjette.
Att Katarina verkligen besökt Neapel, var deraf tydligt, att
hon af drottningen derstädes till uppfostran emottagit den ifrån
Turkiet bortröfvade jungfru, som sedermera medföljde till Vadstena,
der hon vigdes till nunna.
De allra flesta vittnesmålen afgåfvos vid den 7:de artikeln7
hvilken angick de talrika underverk, genom hvilka Katarina utmärkt
sig så väl under sina resor i Tyskland och Italien, som i sitt eget
fosterland, både i lifstiden och efter döden.
Sjukdomar och kroppsliga skador af allehanda slag, som af
Katarina botats, omtalas här i stor mängd. Redan under sin
vistelse i Rom började Katarina blifva ryktbar för sin undergörande
kraft. Det var denna unga qvinna från höga norden, hos hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
