Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konung Johan III:s Bygnads- och Befästningsföretag. II. Bref ur Riks-Registraturet 1568—1592. Meddelade af V. Granlund. (Slutet) - XXIX. Jönköpings slott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•219
K. JOHAN IIi:S BYGGNADSFÖRETAG.
123
XXIX. Jönköpings slott.1)
Till Mickel Siffridzssonn vm Jöneköpingz Slott, som aff
the Danske bleff förbrändt, och nu skall bliffwe
för-bygdt igenn, Datum Stockholm thenn 29 Decembris
Anno 1.5.7.6.
Wij lathe tigh förstå, Mickell Siffridzsonn, Att ändogh thett
hws eller Slott, som wedh Jöneköpingh tilförenne wedh macht warit
haffwer, nu är sså godtt som platt ödelagt och förfallitt, så att
bådhe Grundwall, Källere, Mwr och annedt mhere för taaklöse
skulldh, slätt i grund förfaller, hwilchett Oss och Rijkett dogh
ähr till ingenn ringe skadhe, Dogh effther wij ähre till sinnes att
lathe samme hws framdelis, när lägenheten så kann medhgiffwe,
Rijkett till förswar vpbyggie och förfärdige igenn, Dherföre är
wår willie och befalningh, att thw på thett fogeligiste förhandler
medh wåre trogne Vndersåther thenn mhenige mann wdj Westre
häredt j thin befallningh, att thee sampt medh någre fleere
bönder, ther näst wmkringh Jöneköpingh wille lathe sigh finne
obe-swärede att förhielpe ther till sså mykitt Timber, Bielcker,
*) Om äldsta anläggningen af Jönköpings slott saknas alla underrättelser.
Troligen inföll den i en tid, då de särskilda landskapen styrdes af särskilda
regenter, och ett gränsfäste på clenna punkt måste anses vara af största vigt.
Det hade sin plats vid det sund, som förenar sjöarne Wettern och Munksjön
med hvarandra, vester om den landtunga, på hvilken Jönköpings stad är bygd.
Den äldsta underrättelse vi hafva om dess öden, är från år 1279, då det
belägrades, men förgäfves, af de upproriske Folkungarne. Under fejden mellan
konung Birger Magnusson och hans bröder, intogs slottet och förstördes 1309
af hertig Erik. År 1452 belägrades och intogs det då återstälda slottet af
kon. Karl Knutsson. Den stora och enligt berättelsen vackra slottsbygnad,
som bibehöll sig intill sednare tider, uppfördes troligen af konung Gustaf I,
iståndsattes i någon mon af Johan III och Carl IX, men isynnerhet af kon.
Gustaf II Adolph. Sedan Sverige erhållit hafvet till gräns mot Danmark,
lemnades denna gamla fästning att förfalla. Förstörelsen påskyndades genom
en eldsvåda, som öfvergick slottet den 6 April 1737. Ännu 1803 qvarstod
ett vackert torn öfver norra slottsporten och dess sidohvalf, men nedbröts
då utan rimlig anledning med betydligt besvär och kostnad, hvarefter de
qvarstående hvalfven förseddes med spåntak. Nu finnes af slottet knappast
ett spår, stenen är använd till andra bygnader, jorden från vallarne är
förflyttad till grafvarne, och hela platsen jemnad. En del af slottets förra
område är använd till utvidgning af vestra förstaden. — Stadens gamla sigill,
föreställande ett fäste med tre torn, utan spetsar, antyder slottets forna utseende.
354.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
