Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Handlingar rörande söndringen mellan Hertig Carl och Rådsherrarne 1594—1600, samlade och ordnade af E. W. Bergman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99
OM HEuTIG CARL OCH RÅDSHERRARNE.
337
ware wele lata wara till teth bäste befallede, sosom och åss hos
hwahr ärligh mann åm thenna wår nödtrengcle bårtferd till teth
bästa hafua orsechtade, ty i hwahr wi kunne stadda wara, så
schall hos åss inteth annath finnes än ett ärligit vprichtigt swenscht
hierta, teth wi nest Gudz hielp (oansett hwadh thal åm åss vtaf
wåre afundzmen vtsprides kann) wele behålle så lenge lifstiden
wTarer. — [Orig. bl. Acta hist.]
Innan rådsherrarne hunnit öfver gränsen, hade de mottagit
ett bref ifrån hertigen, hvilket han, okunnig om deras tillämnade
flykt, skrifvit till dem angående Upsala mötes beslut.
Rådsherrar-nes svar derpå är dateradt Halmstad d. 18 Mars. De uttala
deruti utan förbehåll sitt klander öfver ständernas svar på Lasky’s
andragande.
72. Ther wij i tidh (endoch the gode herrer och men som
ther församblede haffue warid wårt betenckende till effuentyrs
föga kunne behöffua eller wele acta) hade bleffuet åttsport och
wår mening ther vppå krafft, så hade wij gierna seet och önskat,
att samma suar någett annorlunda hade warit betenckt och
foge-ligen sammansatt en wij nu förnimma skiedt wara, ty på thed
settet skriffue sin herre och konung till och med ett halfft hoott
giöre sin vnskyllning thet seer effter wårt betenckende långt vth
och förorsacker hos then gocle konungen månge tanker. Ther
beskylles och månge i samma breff, the ther till ingen ting än äre
lagwundne, huilket ej heller med retta borde skie och wår lag
annorlunda om säger, hade förthenskull warit tryggare att man
med sådant hade hafft fördrag och i then staden heller
ydmiucke-ligen tilbudit sig att om någet feell wore på ferde, så wille man
gierna råda ther bätter vppå och sig således i sacken förholle att
H. K. M. icke skulle haffua orsack sig ther offuer tilbörligen till
att besuäre. [Kop. bl. Acta hist.]
Till bröderna Hogenskild och Claes Bielke samfäldt skrifver
Thure Bielke under samma dag följande:
73. Edle welborne kere bröder, eder heise och longwarige
welmåge, kenne Gudh, är megh altidh kär till att förnimme, och
kann them nest min broderlige tienstes tilbiudelse, kerligen icke
oförmält lata, att sedan wi för 8 dagar sedan för Förstens hoot
och monge hårde vndseielser skull, och serdeles teth benige besluth
såm nu senast i Ypsala giordes, hafue måst doch icke af någen
käte, vtan medh ali såm störste bekymber och stor olegenhet,
begifue åss vthur wårt k. Federnesrike i ett annath behold, ther
wi icke hafua till att befahra åss af en hoop motwillige bofuer
att blifue öfuerfalne, så äre wi, Gudh ware låf, vtan någeth meen
heller annat hinder wäl hijt kombne till Halmstadh, och droge
öfuer Grentzen wedh Knijster Hall nu i lögerdags, hafua och
icke på hele rehsan ferdes vtan åpenbarlige, så att hwem åss
Eist. Bibliot ek. II. 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
